Konjunkturrapport februari 26

Även tillväxten i USA har varit överraskande stark. Exporten växte betydligt snabbare än många tidigare trott, samtidigt som importen minskade mer än väntat. Det blir alltmer tydligt att den nya inriktningen i den amerikanska politiken hittills inte fått de stora negativa konsekvenser som många väntat sig. Bedömningen är dock att tillväxttakten i USA gradvis dämpas framöver. I euroområdet väntas tillväxten vara fortsatt svag och drivs i första hand av inhemska faktorer. Hushållens konsumtion ökar gradvis, understödd av dämpad inflation och en fortsatt stark arbetsmarknad. Investeringarna gynnas av lägre räntor och av omfattande offentliga satsningar på försvar och infrastruktur, framför allt i Tyskland.

Den svenska ekonomin är i en utdragen lågkonjunktur men det finns allt tydligare tecken på att konjunkturåterhämtningen har inletts. Med stöd från den ekonomiska politiken växer nu BNP snabbare än normalt, vilket gör att ekonomin rör sig mot ett mer balanserat läge och arbetslösheten minskar under de kommande åren. Inflationen har sjunkit och i vår prognos fortsätter nedgången. Även bortsett från effekter av tillfälligt lägre matmoms hamnar inflationen under Riksbankens mål. Vi bedömer därför att Riksbanken sänker styrräntan på det nästkommande mötet i mars. Styrräntan väntas ligga kvar på 1,5 procent för att sedan börja höjas gradvis under 2027. Lägre ränta och inflation stärker hushållens ekonomi och tillsammans med stora finanspolitiska stimulanser riktade till hushållen ger det stöd åt en god konsumtionstillväxt kommande år, vilket blir en viktig drivkraft bakom konjunkturåterhämtningen. Även stora satsningar på försvaret bidrar till BNP-tillväxten och exporten väntas växa i ungefär normal takt, delvis tack vare en oväntat motståndskraftig omvärldsekonomi.

Att exportefterfrågan växer är positivt för svensk industri. Samtidigt står många svenska företag inför betydande utmaningar. Till dessa hör den ökade konkurrensen från asiatiska länder inom bland annat högteknologisk tillverkning, samt ett fortsatt osäkert geopolitiskt läge. Vidare finns en risk att kronan stärks ytterligare från dagens nivåer. För många svenska exportföretag skulle det innebära ytterligare pressade marginaler och försämrad konkurrenskraft.

Teknikindustrin är i ett läge av gradvis stabilisering efter flera år av svag utveckling, men återhämtningen är ojämn. I många branscher bedöms orderböckerna fortsatt vara för små och kapacitetsutnyttjandet lågt. Tillväxtförutsättningarna förbättras successivt men från låga nivåer och det är fortsatt de delbranscher som gynnas av svensk och europeisk utbyggnad av försvar och elinfrastruktur som leder utvecklingen.

Produktionen i basindustrin har backat till låga nivåer de senaste åren. Utvecklingen har bland annat drivits av ett högre ränteläge, ökad osäkerhet, svag efterfrågan och strukturella problem i framför allt Europa och Tyskland dit en stor del av exporten går. Framöver väntas produktionen endast växa svagt trots den nedpressade nivån och ett bättre investeringsklimat.

De i dagsläget goda offentliga finanserna i Sverige belastas av den viktiga försvarsutbyggnaden. På kort sikt kan satsningarna finansieras via upplåning men på längre sikt måste budgeten balanseras. Det är därför av ännu större vikt att regeringen prioriterar reformer som skapar tillväxt, såsom fortsatta satsningar på infrastruktur och utbildning. Det vore olyckligt om skatten, som egentligen skulle behöva sänkas för både hushåll och företag, höjs för att finansiera underskottet i de offentliga finanserna.