Kombinationen av höga byggkostnader, stort utbud av befintliga bostäder till försäljning och lägre bostadspriser gör det svårt att få ekonomi i nya projekt. Räntesänkningar under 2025 kan ge visst stöd, men väntas inte räcka för att vända trenden på egen hand. Samtidigt innebär en dämpad befolkningstillväxt och ett relativt stort bestånd att det långsiktiga behovet av nybyggnation minskar. Men för att bostadsbeståndet ska kunna hålla jämn takt med befolkningen framöver måste nyproduktionen ändå öka från dagens nivåer. Sammantaget väntas aktiviteten bli högre framöver men förbli låg under överskådlig tid.
Liten ökning i bostadsbyggandet från låga nivåer
Bostadsbyggandet har fallit kraftigt sedan räntor och inflation steg efter pandemin. Exakt hur stor nedgången varit beror på vilket mått man tittar på, men både bostadsinvesteringarna enligt nationalräkenskaperna och antalet påbörjade bostadsbyggen visar att nivån ungefär halverats (se diagram 1).
Nya siffror från första kvartalet 2025 visar en liten uppgång i antalet påbörjade bostadsbyggen jämfört med fjärde kvartalet 2024, men nivåerna är fortsatt låga. Samtidigt minskade antalet beviljade bygglov för andra kvartalet i rad. Vår tidigare bedömning står fast: vi ser inte någon nämnvärd tillväxt i bygginvesteringarna under första halvåret 2025.[1]
Byggföretagen väntar sig bättre tider men möter uppförsbacke
Sentimentet bland husbyggare i Konjunkturbarometern har dock förbättrats det senaste halvåret.[2] Orderböckerna är fortfarande tunna, men företagen förväntar sig att orderböckerna och produktionen ökar framöver. En majoritet av företagen uppger nu åter positiva anställningsplaner.
Samtidigt finns faktorer som talar emot ett tydligt uppsving i bostadsbyggandet på kort sikt. En sådan är det försvagade hushållssentimentet – Konjunkturbarometerns konfidensindikator har tappat cirka 20 enheter på ett halvår. I samma undersökning får hushållen också svara på om de tror att de kommer att köpa en bostad inom det kommande året. Den andel som svarar ja minskade kraftigt efter pandemin och ligger fortfarande kvar på historiskt låga nivåer (se diagram 2).
En annan faktor som dämpar efterfrågan på nyproduktion är det stora utbudet av bostäder till salu[3], i kombination med fortsatt höga byggkostnader. I förhållande till bostadspriserna är byggkostnaderna idag betydligt högre än innan inflationsuppgången (se diagram 3). Det innebär att det (relativt tidigare) är avsevärt mycket dyrare att bygga nytt jämfört med att köpa befintliga bostäder. Detta gör det svårt för bostadsutvecklare att erbjuda nyproduktion till priser som både lockar köpare och ger lönsamhet.
Befolkningens storlek och ålderssammansättning påverkar efterfrågan
Under stora delar av 2010-talet var befolkningstillväxten hög, vilket bidrog till att bostadsbeståndet växte snabbt (se diagram 4). När inflationen sedan tog fart minskade antalet byggstarter kraftigt. Men som en följd av ledtider ökade beståndet mycket under ett par år till. Utvecklingen har resulterat i att bostadsbeståndet i relation till befolkningens storlek nu är på sin högsta nivå sedan åtminstone början av 1990-talet.
Under 2010-talet ökade Sveriges befolkning i genomsnitt med cirka 1 procent per år. Enligt Statistiska Centralbyråns prognoser väntas tillväxten de kommande 15 åren bli betydligt lägre – omkring 0,25 procent per år. Ett större befintligt bestånd i kombination med en avtagande befolkningstillväxt innebär att det underliggande behovet av nyproduktion framöver sannolikt blir betydligt lägre än vad det varit på lång tid.
Samtidigt är det viktigt att beakta förändringar i befolkningens ålderssammansättning (se diagram 5). Andelen barn och unga minskar och förväntas utgöra ca en femtedel av befolkningen om 15 år. Samtidigt väntas andelen personer som är 65 år eller äldre öka till en fjärdedel. Efterfrågan väntas därmed stiga på bostäder anpassade för äldre, medan efterfrågan på bostäder passande barnfamiljer väntas minska. Den demografiska omställningen innebär att bostadsbeståndet behöver förändras i sin sammansättning – både genom nyproduktion och genom att det befintliga beståndet anpassas. Det är svårt att förutse exakt hur detta kommer att ske, men det kan i alla fall innebära ett visst stöd för byggaktiviteten framöver.
Sammanfattade slutsats: Låg nivå framöver trots återhämtning
Trots vissa tecken på förbättrat sentiment bland bostadsbyggare, talar mycket för att bostadsbyggandet blir lågt både på kort och medellång sikt. Det stora utbudet av befintliga bostäder till salu, höga byggkostnader och lågt konsumentförtroende dämpar aktiviteten. Bostadspriserna är idag något lägre än för tre år sedan samtidigt som byggkostnaderna stigit betydligt, vilket gör det svårt att få ekonomi i nya projekt. Även om Riksbanken väntas sänka styrräntan ytterligare under 2025, är det osannolikt att räntesänkningar på 0,5 procentenheter i sig räcker för att vända utvecklingen. Ett förhållandevis stor befintligt bestånd i dagsläget och en lägre befolkningstillväxt framöver talar för att det långsiktiga behovet av nyproduktion blir lägre än tidigare.
[1] Se till exempel vårt tidigare veckobrev Svag byggsektor, fallande industriproduktion och koncentrerad exporttillväxt och också Teknikföretagens konjunkturrapport från maj 2025.
[2] Avser konfidensindikatorn för husbyggare (SNI F41).
[3] Utbudet av bostäder på Hemnet har ökat i stort sett utan avbrott sedan inledningen av 2022. Idag är utbudet ungefär dubbelt så stort som det var i genomsnitt under de 5 åren innan pandemin. Dock viktigt att ha i åtanke att i vilken utsträckning och hur Hemnets tjänster används kan förändras över tid.
