Låg efterfrågan och god tillgång har hållit ned elpriserna
De senaste två åren har elpriserna under perioden januari till juni i Sverige varit låga jämfört med tidigare år (se diagram 1). Behovet av el har varit lägre det senaste året. Det lägre behovet kan delvis förklaras av ett mildare klimat som minskat behovet av att värma upp bostäder och andra byggnader. Efterfrågan har även varit lägre då kapacitetsutnyttjandet i både industrin och tjänstesektorn har varit lägre än normalt. Detta har bidragit till att den el som produceras av kraftkällor till en liten kostnad oftast har kunnat täcka hela behovet. Men det lägre behovet förklarar bara en del av varför elpriset varit lågt det senaste året. Elpriset påverkas även av utbudet av el och energi, som kommer från flera energislag. I analysen nedan ligger fokus främst på just utbudssidans bidrag till de lägre energipriserna.
Diagram 1: Genomsnittligt elpris i Sveriges fyra elområden och hela landet, januari - juni respektive år
Källa: Nordpool
Sedan 2022 har vattenkraften i genomsnitt stått för 42 procent av Sveriges samlade elproduktion (se diagram 2). Under 2024 samt 2025 har vattenmagasinen varit ovanligt välfyllda. Den höga fyllnadsgraden har gjort det möjligt att öka produktionen av vattenkraft under vinterhalvåret, när efterfrågan varit högre, vilket bidragit till att hålla nere priserna.[1] Det senaste decenniet har fyllnadsgraden varit som lägst i början eller mitten av april och då till en genomsnittlig fyllnadsgrad på 23 procent. Hittills i år har fyllnadsgraden också varit som lägst i början av april men då till en betydligt högre fyllnadsgrad på 48 procent. Den höga fyllnadsgraden kan förklaras av hög tillrinning under hösten och höga vattennivåer under vintern. I vilken utsträckning som vattenkraften kan fortsätta bidra till förhållandevis låga elpriser under året är dock osäkert. Detta beror på att balansen mellan den nuvarande fyllnadsgraden samt förväntad tillrinning har försämrats under våren samt att grundvattennivåerna är lägre än normalt.[2]
Kärnkraften har sedan 2022 stått för 30 procent av den svenska energiproduktionen och påverkas vanligtvis väldigt lite av normala väderomslag. Den kan dock påverkas av både produktionsstopp (vilka i sin tur indirekt kan uppstå på grund av extrema väderförhållanden) och kapacitetstoppar. Sedan 2023 har kärnkraften haft en svagt positiv produktionsutveckling, som kan förklaras av att effektförmågan ökat i existerande verk. Kärnkraftsproduktionen är dock lägre idag än för ungefär 15 år sedan, som ett resultat av att ett antal reaktorer lades ner mellan 2010–2015. Under det senaste halvåret har kärnkraftsproduktionen minskat något, vilket bland annat kan förklaras av årliga revisioner samt säkerhetsstopp av kärnkraftsreaktorer.
Diagram 2: Andel av svensk elproduktion från respektive produktionsslag i genomsnitt mellan 2022–2025
Vindkraftens bidrag till den svenska elproduktionen har sedan 2022 uppgått till en dryg femtedel. Vindkraftens elproduktion har ökat stadigt de senaste 10 åren, tack vare både utbyggnaden av vindkraft och allt blåsigare väder. Eftersom vindkraftens förmåga att producera el beror på hur mycket det blåser, är kraftslagets produktion av el osäker och kan variera mycket från dag till dag.
Solkraft har sedan 2022 stått för drygt 1 procent av den svenska elproduktionen. Solkraftens bidrag till elproduktionen är både dygns- och säsongsberoende: av naturliga skäl ökar solkraftens bidrag när solen står som högst. En viss utbyggnad av solkraften har gjort att andelen el som produceras av energislaget ökat något. Solkraftens framtida förmåga att producera el hänger i viss utsträckning ihop med väderfenomen, som regn och moln. Men effektiviteten hos solkraft beror även på hur bra tekniken samlar in och omvandlar solens energi till el. Detta är en relativt ny teknik och det senaste decenniet har tekniken gjort stora framsteg.
Annan elproduktion, som till exempel kraftvärme, havsbaserad vindkraft och oljebaserad elproduktion, har sedan 2022 i genomsnitt stått för 4,4 procent av den svenska elproduktionen. Andelen el som produceras av annan elproduktion har minskat något de sista tre åren.
En ytterligare viktig förklaring till varför energipriserna i Sverige har varit relativt låga den senaste tiden är att elpriserna även i våra grannländer varit lägre. I Europa har till exempel den höga fyllnadsgraden i de europeiska gaslagren bidragit till att hålla nere elpriset på kontinenten.
Lågt elpris håller ned inflationen under 2025
Energipriserna är en sammanvägning av både elpriser och drivmedelspriser. Inflationen mäts både med och utan energipriserna. Som kan ses i diagram 3 nedan har energiprisutvecklingen bidragit negativt till inflationen sedan början av 2023. Terminspriserna på el indikerar att bidraget från elpriserna till inflationen blir negativa för helåren 2025 och 2026. Utvecklingen är dock osäker och det finns flera faktorer som skulle kunna bidra till högre energipriser.
Diagram 3: Inflationen enligt konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) och inflationen enligt konsumentprisindex med fast ränta exklusive energipriser (KPIF-XE)
Global osäkerhet och väderomslag kan bidra till högre energipriser
El- och energiprisernas utveckling är som sagt osäker och beror, utöver på väderlek, också på utvecklingen av krig och konflikter. Förutom andra pågående geopolitiska konflikter, bidrar den relativt nytillkomna konflikten mellan USA, Israel och Iran till ytterligare ökad geopolitisk osäkerhet och osäkerhet på de globala energimarknaderna. Särskilt utsatt är marknaden för fossila bränslen, där Mellanöstern spelar en central roll som leverantör av olja och naturgas. Om konflikten leder till störningar i oljeproduktionen eller i viktiga transportleder, som till exempel Hormuzsundet, kan det snabbt driva upp olje- och gaspriserna på världsmarknaden.
Det är dock mycket ovanligt att oljepriset påverkar elpriserna direkt i Sverige eller våra grannländer, eftersom olja i princip inte används för elproduktion här. I stället är det framför allt naturgaspriserna som påverkar elpriserna, särskilt i länder som Tyskland – ett av Sveriges viktigaste exportländer för el – där gaskraft ofta sätter marginalpriset. Även Finland, Danmark och Litauen använder viss gaskraft för att täcka efterfrågetoppar, medan Norge nästan helt saknar gasberoende i elproduktionen tack vare vattenkraft.
I perioder när efterfrågan är hög och tillgången på vind-, vatten- och solkraft är låg, är det ofta just gaskraftverken som sätter elpriset i dessa länder. Det innebär att stigande gaspriser i Europa kan få en direkt påverkan på elpriset även i Sverige, trots att vår egen elproduktion främst bygger på vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Eftersom Sverige är en del av den nordiska elmarknaden, som i sin tur är sammanlänkad med den europeiska, sprider sig effekterna av högre marginalkostnader i grannländerna även hit.
Lägre elpriser har varit positivt för svensk ekonomi
Det senaste halvårets elpriser har varit låga jämfört med tidigare år, vilket har bidragit till att hålla nere inflationen. Låg efterfrågan och god tillgång på el, särskilt på grund av välfyllda vattenmagasin och ökad vindkraftsproduktion, har spelat en central roll. Kärnkraftens stabila bidrag och solkraftens växande andel har också hjälpt till.
Elpriserna påverkas även såväl direkt som indirekt av globala faktorer som geopolitiska konflikter och väderförhållanden. En eventuell ökning av gaspriserna i Europa kan påverka svenska elpriser indirekt. Sammanfattningsvis har det senaste årets låga elpriser varit gynnsamt för den svenska ekonomin, men framtiden är osäker på grund av möjliga störningar i energimarknaderna globalt.
[1] År 2024 nådde fyllnadsgraden i vattenmagasinen sin kulmen på 86,9 procent i vecka 46. Under åren 2023, 2022 och 2021 kulminerade vattenmagasinensfyllnadsgrad tidigare under året, vecka 41 (84,9 procent), vecka 33 (84,3 procent) respektive vecka 45 (81 procent) samt till betydligt lägre fyllnadsgrad.
[2] Energiföretagen, 2025, Rekordnivåer i vattenmagasinen pressar elpriserna
