I arbetstidsdebatten lyfts Danmarks korta veckoarbetstid fram som ett argument för att genomföra en arbetstidsförkortning även i Sverige. Som vi skrivit om i tidigare nyhetsbrev (Arbetstidsförkortningsfrågan lever (tyvärr) än) är det för det första viktigt att jämföra rätt mått. Danmark har förvisso kortare genomsnittlig veckoarbetstid, men om hänsyn tas till längre frånvaro, såsom föräldraledighet där Sverige har mycket generösa regler, är skillnaden tydligt mindre. För det andra har visserligen den danska arbetsmarknadsmodellen många likheter med den svenska, såsom hög organisationsgrad och en tradition av att reglera villkor genom kollektivavtal snarare än lag. Förhandlingsordningen och organisationsstrukturen för fack och arbetsgivare har också stora likheter. MEN det finns större skillnader än vad många tror mellan Danmark och Sverige när det gäller till exempel socialförsäkringssystem och möjlighet till betald frånvaro av olika skäl för den som arbetar. I debatten är det viktigt att komma ihåg att Sverige och Danmark i grund och botten har två olika system som gör olika prioriteringar.
Mycket mer generösa regler kring VAB och föräldraledighet i Sverige
Systemen för frånvaro vid vård av barn skiljer sig åt markant i Sverige och Danmark. I Sverige finns ett välutbyggt system för tillfällig föräldrapenning (VAB) via Försäkringskassan. Rätten till VAB är lagstadgad och jämförelsevis omfattande både i antal dagar och ersättningsnivå. I Danmark saknas motsvarande nationell lagstiftning. Där är det i första hand upp till arbetsgivaren och eventuella kollektivavtal att reglera om föräldrar får vara hemma med sjuka barn, vilket innebär att variationen är mycket stor. Många avtal ger möjlighet att vara hemma för vård av barn och få ersättning, men oftast bara 1-2 dagar om inte barnet är allvarligt sjukt.
När det gäller föräldraledighet är Sveriges system också generösare, men även mer flexibelt och inkomstbaserat. Se tabellen nedan för en jämförelse. Många kollektivavtal, såsom Teknikföretagens, innefattar därutöver avsättningar till tidbanker/arbetstidskonton som skapar stor möjlighet till flexibel förläggning av ledighet från arbetet.
Tabell. Jämförelse av föräldraledighet Sverige vs Danmark
Det är även relevant i sammanhanget att kostnaden för förskola är lägre och mer enhetlig i Sverige, tack vare den så kallade maxtaxan där avgiften baseras på inkomst och det finns ett tak. I Danmark varierar avgifterna mycket beroende på kommun och typ av förskola, samtidigt som avgiften alltid uppgår till 25 procent av den totala kostnaden oavsett inkomst.
Det finns även frånvaro av andra skäl där Sverige har valt ett generösare system, till exempel när det gäller rätt till tjänstledighet för studier och längre sjukfrånvaro. Sverige erbjuder längre rätt till och mer inkomstrelaterad sjukersättning. Maximal ersättningstid är nästan ett år per sjukdomsfall i Sverige, men endast 22 veckor inom 9 månader i Danmark.
Skillnader i frånvaroregler och socialförsäkringar måste vägas in
Det handlar sammanfattningsvis alltså om två helt olika system. Generellt är veckoarbetstiden kortare i Danmark, men samtidigt är regelverken för frånvaro vid olika livshändelser, framför allt kopplat till barn, klart mindre generösa. Variationen är vidare mycket stor beroende på arbetsplats. I Sverige är arbetstiden formellt längre, men det finns en större frihet att vara ledig vid behov med ekonomiskt stöd från staten eller från arbetsgivaren. Dessa olika system visar på olika prioriteringar i Sverige respektive Danmark, där Sverige i stället för kortare veckoarbetstid prioriterar ovan nämnda generösa frånvaroregler för föräldrar och billigare förskola för fler familjer. En positiv effekt av detta är att Sverige har en jämförelsevis mycket hög sysselsättningsgrad bland kvinnor och högre än i Danmark. Att jämföra Sverige med Danmark utan att väga in skillnader i frånvaroregler och socialförsäkringar riskerar att leda till felaktiga slutsatser – som att vi borde korta arbetstiden.
Veckans graf – Mamma mia! Genomsnittlig ålder då unga (?) lämnar boet i Europa
[1] Utöver 48 veckor totalt i samband med födsel och tiden efter för två föräldrar, har den som är gravid rätt till 4 veckor före födsel. Det finns möjlighet att i särskilda fall få upp till 61 veckor som ensamstående eller om den andra föräldern inte är försäkrad i Danmark eller inte bor med barnet.
Genom att anmäl dig till vårt nyhetsbrev! godkänner du vår personuppgiftspolicy. Du kan avanmälan dig när som helst.
