Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop Avtal 2023 In English
Ekonomisk analys 13 jan. 2023

Ryssland i gigantiskt ekonomisk underläge!

I Industriekonomernas nyhetsbrev den 25 februari 2022 – dagen efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina – analyserade vi de ekonomiska styrkeförhållandena mellan Ryssland och olika tänkbara konstellationer av kombattanter. Det var och är ju uppenbart att relativ ekonomisk styrka kan ha stor betydelse för krigets utgång.

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Ryssland en ekonomisk lilleputt

Vi konstaterade att år 2021 motsvarade Rysslands ekonomi 1,8 procent av världs-BNP, att jämföra exempelvis med Indiens 3,3 procent. Jämförelsen med Kinas 18 procent av global BNP är än mer ojämlik (se figur 1).

fig 1

Hur står sig då Rysslands ekonomiska styrka gentemot Västvärldens? BNP i EU och USA sammantaget är nästan 25 gånger större än den ryska (se figur 2). I nuläget (januari 2023) kan den absoluta merparten av världsekonomin räknas in på Rysslands motståndarsida. Vidgar vi motståndarkretsen exempelvis till OECD motsvarar Rysslands ekonomi endast tre procent.

fig 2

Slutsatserna är överväldigande tydliga:

  • Ryssland är en ekonomisk lilleputt relativt tänkbara motståndare med undantag av Ukraina isolerat.

Axelmakterna hade betydligt mer potential

I nyhetsbrevet den 11/3-2022 följde vi upp analysen med att jämföra Rysslands ekonomiska situation relativt omvärlden med läget för de så kallade axelmakterna vid starten av Andra Världskriget 1939.

Vid tiden för krigsutbrottet 1939 motsvarade axelmakternas BNP (Italien, Japan och Tyskland) drygt 52 procent av de Allierades, i detta sammanhang sammanfattat med Storbritannien och USA. Även om USA:s och Storbritanniens ekonomier var dominerande stod betydligt fler länder än så på de Allierades sida, så Axelmakternas relativa ekonomiska styrka var i realiteten något mindre är vad som här redovisas. Jämför vi Rysslands ekonomi med motsvarande hos relevanta kombattanter i dagsläget, är relationen alltså en helt annan: 3-7 procent beroende på jämförelsen.

Det finns naturligtvis många andra aspekter än de renodlade ekonomiska som har betydelse för ett krigs utgång. Utifrån de relativa ekonomiska styrkeförhållandena föreföll dock sannolikheten, ex ante, för en seger för Axelmakterna i samband med krigsutbrottet 1939, som mångdubbelt större än sannolikheten för en rysk seger i samband med Rysslands invasion av Ukraina.

Kriget slår hårt mot Rysslands ekonomi

Det hävdas på en del håll att den ryska ekonomin har tagit betydligt mindre skada av kriget och de omfattande ekonomiska sanktionerna, än vad många förväntat sig. Ännu finns inget utfall för fjärde kvartalet men enligt officiell rysk statistik har landets BNP ”bara” fallit med cirka fem procent under det andra och tredje kvartalet (se figur 3). Industriekonomerna räknade exempelvis i maj månads konjunkturrapport med att Rysslands BNP skulle falla med 15 procent under 2022. Vi förhåller oss emellertid skeptiska till tillförlitligheten i rysk ekonomisk statistik. Landet har i allmänhet knappast kännetecknats av adekvat rapportering på sistone, det skulle inte förvåna om BNP-raset de facto varit betydligt större än så.

fig 3

Vi har dessutom noterat att Ryssland haft en svag ekonomisk utveckling under en lång följd av år. Enligt Industriekonomernas bedömning har Rysslands potentiella BNP-tillväxt under de senaste 15 åren rasat från cirka sex procent per år till en procent (se figur 4). Konsekvensen av den svaga ekonomiska utvecklingen har blivit att Rysslands andel av världsekonomin har fallit från nästan tre procent av global BNP innan angreppet på Ukraina 2014, till cirka 1,8 procent år 2021 (se figur 1).

Tolkningen är således att Rysslands svaga utveckling inte har handlat om en ihållande lågkonjunktur. Skälet till kräftgången är istället strukturella problem som orsakat en kraftigt försämrad underliggande tillväxtförmåga, förmodligen spelar också de sanktioner in som omvärlden införde efter det förra kriget mot Ukraina 2014.

The economy stupid

Vi konstaterade under förra årets rapportering att Rysslands ekonomi är betydligt mer beroende av omvärlden än vice versa. Slutsatsen var därför att

  • ”Den relativa storleken av BNP säger naturligtvis inte allt om uthålligheten att bära de samlade bördorna av en konflikt. Detta till trots måste man ändå konstatera att Ryssland lär få svårt att uthärda en lång och utdragen konflikt med Västvärlden.”

Den slutsatsen gäller dock naturligtvis endast om ”resten av världen” verkligen är beredd att ställa sina ekonomiska resurser till förfogande i Ukrainas motstånd mot den ryska invasionen. I februari-mars 2022 var det fortfarande oklar hur stort stöd som Västvärlden verkligen var redo att ge. I skrivande stund vet vi att stödet varit stort och växande under det knappa året som gått sedan krigsutbrottet. Vi noterar även att Västvärlden varit redo att kanalisera sin överlägsna ekonomiska styrka även i termer av leveranser av militär materiel till Ukraina. Signalerna de senaste veckorna har snarast varit en ökande beredvillighet att leverera allt tyngre och även offensiva vapen till Ukraina.

I samband med förra årets rapportering uttryckte vi skepsis mot att Västvärlden aktivt skulle strida med trupp på marken i Ukraina, till skillnad från under Andra Världskriget. Detta har visat sig vara en korrekt bedömning. Detta till trots innebär de omfattande vapenleveranserna att Västvärldens ekonomiska och militära överlägsenhet gentemot Ryssland ändå kommer Ukraina till del.

Vilken roll spelar sanktionerna?

Utöver militärt stöd har Västvärlden infört omfattande ekonomiska, finansiella och handels- & teknologiska sanktioner mot Ryssland sedan invasionen av Ukraina. Mycket fokus har riktats på de sanktioner som syftar till att minska Rysslands exportintäkter, i huvudsak relaterade till fossila bränslen. Det är klart att detta kan få stora effekter på ryska statsfinanser och hushållens levnadsstandard. Den finansiella förmågan att betala för nödvändig import, exempelvis militärteknisk, minskar också. Rysslands är ingen högteknologisk stormakt och i stort beroende av import.

Här spelar dock säkerligen de sanktioner som riktar in sig på Rysslands förmåga att importera en mycket viktigare roll. Genom att kortsluta importkanalerna och omöjliggöra eller åtminstone kraftigt försvåra och fördyra importen av vitala produkter och insatsvaror, dräneras inte minst Rysslands militära förmåga.

Sammanfattningsvis är det utanför Industriekonomernas kompetensområde att ha en välgrundad uppfattning kring utgången av den pågående kriget i Ukraina, där finns det andra experter som är bättre skickade. Däremot kan vi konstatera att de renodlade ekonomiska styrkeförhållandena talar till Ukrainas fördel. En viktig förutsättning är naturligtvis att omvärlden håller fast i sin ambition att stötta Ukraina och uppehåller sanktionerna mot Ryssland.