Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English
Ekonomisk analys 26 aug 2022

Nya rekord för elpriset – stödåtgärder krävs, men de måste vara rätt utformade

Situationen med de höga elpriserna slår nu så hårt mot industrins konkurrenskraft att verksamheten hotas i många elintensiva bolag. Ytterligare planerbar elproduktion i södra Sverige måste snabbt tillgängliggöras. Därtill krävs stödåtgärder direkt till de hårt drabbade elintensiva industriföretagen. Stödåtgärderna måste samtidigt vara rätt utformade så att de inte bidrar till ökad elanvändning i tider när Europa befinner sig i en energikris.

Foto:Shutterstock
Foto:Shutterstock

Flera gånger högre elpriser än normalt efter nya rekordnoteringar

Nya rekord för elpriset har slagits gång på gång den senaste tiden. I måndags noterades rekordnivån 5,77 kr per kWh för dygnsgenomsnittet i det sydligaste elområdet (SE4). Under tisdagen nåddes nästan samma höga nivå – och då även i Mellansverige (SE3). Enskilda timmar har priserna i dessa båda elområden varit uppe på ca åtta kronor per kWh. Tidningar och TV har rapporterat flitigt om dessa toppnoteringar under veckan.

Minst lika bekymmersamt är samtidigt att elpriset i genomsnitt över längre perioder varit mycket högt. I figurerna nedan redovisas års- och månadsgenomsnitt för elpriserna i Sverige. Noteringen för aktuell månad baseras på data till och med den 25 augusti. Snittpriset för augusti enligt dessa uppgifter ligger på 2,85 kr/kWh i SE4. Motsvarande i SE3 är 1,98 kr/kWh. I båda fallen är det nya rekordnoteringar och många gånger högre än normalt. I det nordligaste elområdet (SE1) är snittpriset för augusti samtidigt ovanligt lågt – till följd av överföringsbegränsningar i elnätet.

Prisuppgifterna ovan avser spotpriserna på Nordpool. Ovanpå detta kommer även skatter och elnätsavgifter.

Elpriser-sodra-norra-sverige.png

Elpriser på nya höjder till följd av skenande naturgaspriser

Höga naturgaspriser i Europa på grund av Rysslands krig i Ukraina – som nu pågått i ett halvår – i kombination med fortsatt svaga vindar är de viktigaste förklaringarna till att elpriserna nu nått nya höjder. Vi har flera gånger tidigare i nyhetsbreven beskrivit varför naturgaspriset är så avgörande för elpriset. Detta bland annat i artikeln Utländsk elproduktion från naturgas har återigen fått elpriserna i Sverige att gå genom taket. 

Under torsdagen denna vecka noterades naturgaspriset för första gången över 300 euro per MWh på den viktiga nederländska TTF-handelsplatsen, vilket framgår av den vänstra figuren nedan. Medan elpriset i Sverige indirekt (via utlandskablarna) påverkas av naturgaspriset slår det direkt mot priserna i de flesta av våra grannländer. I den högra figuren nedan syns hur det tyska elpriset hittills under augusti i genomsnitt varit 4,65 kronor per kWh (också det enligt data till och med den 25 augusti). Tydligt är även hur det sydsvenska elpriset under senare år snarare samvarierar med det tyska än med det i norra Sverige. 

Fortsatt-stigande-priser.png

Hade situationen varit en annan om inte reaktorerna i Ringhals stängts?

En fråga som är aktuell i den pågående valrörelsen är om situationen hade varit en annan ifall de båda stängda kärnreaktorerna i Ringhals fortfarande hade varit i drift? 

Energiforsk kom, i en analys som presenterades i februari, fram till att elpriserna hade varit mellan 30 och 45 procent lägre i södra Sverige hösten 2021 om så hade varit fallet. Med all sannolikhet hade skillnaden varit ännu större nu – på grund av de betydligt större prisskillnaderna mellan norra Skandinavien och Kontinentaleuropa.

Avgörande är kort och gott (men något förenklat) om elproduktionen i södra Sverige i kombination med överföringen norr ifrån räcker för att täcka behovet i södra Sverige och fylla exportkablarna. Timmar när så är fallet samvarierar elpriset i södra Sverige med det i norra Sverige. Timmar när så inte är fallet samvarierar det i stället vanligtvis med priset i Baltikum, Danmark, Finland och/eller Tyskland. 

Kartbilderna från Nordpool nedan utgör exempel på dessa båda situationer. Detta under innevarande dygn (fredagen den 26 augusti). Den vänstra bilden visar spotpriserna mellan klockan fyra och fem på morgonen. Den högra visar priserna exakt ett halvt dygn senare. Med mera elproduktion i södra Sverige skulle samvariationen flera timmar per dygn vara i linje med det förstnämnda exemplet. 

Stora-prisskillnader-mellan-elomradena.png

Förutom den direkta effektförlusten till följd av de nedstängda reaktorerna finns en betydande indirekt effekt. Svenska kraftnät tvingas nämligen numera att begränsa överföringen i elnätet ner genom Sverige för att säkerställa stabiliteten i elsystemet. Detta genom att endast en del av kraftledningarnas verkliga maxkapacitet tilldelas marknaden i dagenförehandeln – där spotpriserna sätts. Boken ”Elsystemkrisen”, som publicerades av Second Opinion tidigare i år, beskriver detta på ett utmärkt sätt. Enligt boken har Svenska kraftnät en tumregel innebärande att 1000 MW ytterligare planerbar elproduktion i södra Sverige ger ytterligare ca 500 MW i överföring från norra Sverige. Den elprispåverkande effekten blir således 1500 MW i södra Sverige. Detta eftersom den ytterligare elproduktionen också innebär att inte lika stora överföringsbegränsningar krävs för att säkerställa stabiliteten. 

Sammantaget är det tydligt att den viktigaste åtgärden för att få ner elpriserna i söder handlar om att tillgängliggöra mera planerbar elproduktion i denna del av landet. 

Kraftvärmen har störst potential att bidra på kort sikt

Den fulla potentialen i kraftvärmen nyttjas inte i dag. Den har därmed störst potential att kunna bidra på kort sikt.

Staten behöver dock omgående ta bort eller justera beskattningen av kraftvärmen – som chockhöjts under senare år. I dag betalar den både för utsläppsrätter och koldioxidskatt, trots att dessa styrmedel har samma syfte. Därtill finns kraftvärmeskatt, biooljeskatt och avfallsförbränningsskatt. Sammantaget gör alla pålagorna att kraftvärmebolagen ofta inte kan räkna hem vare sig drift av befintliga anläggningar för elproduktion eller investeringar i ny kapacitet. 

Därtill behöver Svenska Kraftnät använda de flaskhalsintäkter som finns för att mothandla kraftproduktion samt använda bland annat elberedskapslagen för att säkerställa ytterligare planerbar effekt där den behövs.

Stödåtgärder direkt till de elintensiva industriföretagen

Situationen med de höga elpriserna slår nu så hårt mot industrins konkurrenskraft att verksamheten hotas i många elintensiva bolag. Nu i valrörelsen kommer politiker från olika håll med utspel för att mildra effekterna av de höga elpriserna, men dessa riktar sig främst till hushåll och vissa riskerar även att späda på problemet ytterligare. Teknikföretagen har därför nyligen föreslagit en temporär kompensation till elintensiva företag.

Kompensationen föreslås frikopplas från elräkningen. Den bör även utformas som en temporär engångskompensation. Detta så att efterfrågan på el inte ökar, när den de facto behöver minska. Den här sortens kompensation ger företagen möjligheter att välja hur de spenderar pengarna. Exempelvis kan kompensationen öppna upp möjligheter för energieffektiviserande investeringar.

Avslutningsvis – det går att mildra problematiken

I tider när Europa befinner sig i en energikris krävs såväl snabbhet som eftertanke. Stödåtgärder krävs men de måste utformas så att de premierar minskad energianvändning då grundproblemet är att utbudet av energi har minskat. Mera planerbar elproduktion i söder måste därtill tillgängliggöras. Det sistnämnda eftersom det bedöms var den viktigaste åtgärden för att snabbt få ner elpriserna. En bonus är även att det bidrar till ökad överföringskapacitet från norr – så att mera vattenkraft och vindkraft kan släppas fram genom elsystemet till södra Sverige. Sammantaget blir effekten att de höga priserna i större utsträckning kan tryckas ut mot landsgränsen. Förutom den positiva effekten detta har för södra Sverige leder det till ökad elexport – vilket bidrar till minskat europeiskt beroende av rysk naturgas och till att mildra konsekvenserna av energikrisen även i våra grannländer.