Kontakta oss Kurser och seminarier Val 22 Webbshop In English
Ekonomisk analys 21 jan 2022

En stor del av tjänstesektorn utsätts för internationell konkurrens

Ibland slås vi av att höra det förlegade argumentet upprepas, att ”industrin är den konkurrensutsatta sektorn medan tjänstesektorn är skyddad från internationell konkurrens”. Trots att den bilden inte alls stämmer med dagens verklighet är det förvånande att den hänger kvar i vissa sammanhang, såsom under Riksbankens seminarium i veckan där lönebildningen och inflationsmålet diskuterades. I diskussionen nämndes visserligen att industri- och tjänsteproduktion är mer sammanflätad i dag, men man ställde också frågan om vilka sektorer som kan räknas som konkurrensutsatta. Det finns alltså ett behov av att få detta klargjort.

Det är faktiskt så att en stor och växande del av tjänstesektorn numera är utsatt för internationell konkurrens. Dessutom har exportindustrin stärkt kopplingen med tjänsteleverantörer. Inhemska och globala värdekedjor har utvecklats och förändrats sedan industriavtalet slöts för över 20 år sedan. I kommande avtalsförhandlingar finns det anledning att fundera på om inte även sektorer inom tjänstesektorn som är internationellt konkurrensutsatta bör räknas till den konkurrensutsatta sektorn.

Utifrån SCB:s input-output-statistik har vi sedan tidigare identifierat att en betydande del av tjänstesektorn är utsatt för internationell konkurrens, främst företagstjänster av olika slag samt inom information och kommunikation. Nära hälften av företagstjänsters totala förädlingsvärde i Sverige beror numera på efterfrågan från exportmarknaden. Vissa branscher inom denna sektor har ännu större exportandelar än detta genomsnitt för hela sektorn företagstjänster. SCB:s nya siffror för 2019 visar att de tjänstebranscher som vi identifierat som konkurrensutsatta dessutom fortsatt att öka sina exportandelar mellan 2018 och 2019.

Tjänstebranscher som möter internationell konkurrens

En stor del av privat tjänstesektor har blivit alltmer internationellt konkurrensutsatt under de senaste decennierna. Specialiseringen inom näringslivet, med ökad outsourcing och framväxten av alltmer kunskapsintensiv tjänsteproduktion har lett till ökad export av kunskapsintensiva tjänster direkt från tjänsteföretag till kunder på världsmarknaden. De är härmed konkurrensutsatta på ett liknande sätt som exportindustrin.

Ökad digitalisering med hjälp av Internet, e-handel, blockkedje- och annan IT-teknik har underlättat utrikeshandeln med tjänster. Digitaliseringen har också underlättat för företag att bygga upp avancerad tjänsteproduktion i omvärlden utmed globala värdekedjor. Exempelvis kan många tjänster såsom inom design, teknik, programvara med mera överföras digitalt.

Det finns alltså statistik som tydligt visar att en växande del av tjänstesektorn utsätts för internationell konkurrens, vilket gör att en större del av tjänstesektorn blivit pristagare på världsmarknaden på ett liknande sätt som exportindustrin. Visserligen står den varuproducerande sektorn fortfarande för störst andel av Sveriges export av förädlingsvärde, men andelen har gradvis minskat över tid medan tjänstesektorns andel ökat. Fördelningen 2008 var 66 procent för den varuproducerande sektorn respektive 34 procent för tjänstesektorn. Motsvarande fördelning 2019 var istället 56 respektive 44 procent (se vidare Teknikföretagens Input/Output-analys 2021).

Det som framför allt förklarar den ökade andelen tjänsteexport är utvecklingen inom två tjänstesektorer, nämligen företagstjänster samt information, media och utgivning av programvara. Dessa har utkristalliserats som särskilt konkurrensutsatta. I vår rapport ”Den konkurrensutsatta sektorn mer än industrin” har vi kartlagt vilka tjänstebranscher som utmärker sig för att vara internationellt konkurrensutsatta på ett liknande sätt som exportindustrin. SCB:s nya input-output-siffror för 2019 visar dessutom att de tjänstebranscher som vi identifierat som konkurrensutsatta ökat sina exportandelar ytterligare mellan 2018 och 2019.

Som andel av det totala förädlingsvärdet som produceras i Sverige inom sektorn Information, media och utgivning av programvara går 69 procent till exportmarknaden. Andelen av efterfrågan som kommer från exportmarknaden har vuxit väsentligt för denna bransch under senare år.

Exportandelen har också vuxit inom delbranschen Programvaruutgivning och förlagsverksamhet (SNI 58) och uppgick till 73 procent 2019. För denna delbransch förklaras den växande exportandelen främst av att delar av produktion inom Ericsson AB numera ingår i denna bransch i statistiken efter att bolaget omklassificerats från industrin till tjänstesektorn sedan några år tillbaka.

Vidare har exportframgångarna för den svenska datorspelsindustrin bidragit till den ökade exportandelen för delbranschen Programvaruutgivning och förlagsverksamhet. Inom denna bransch bidrar royalties och intäkter från licenser och patent i betydande utsträckning till förädlingsvärdet. 

Även Datakonsulter m.m. (SNI 62-63) har en relativt stor exportandel, 44 procent, och är därmed utsatta för konkurrens på världsmarknaden. Efterfrågan på Sveriges datakonsulttjänster har också ökat starkt under senare år och även under coronapandemin. Enligt SCB:s input-output-data för 2019 uppgick branschens förädlingsvärde för export till nära 87 miljarder kronor, att jämföra med något över 31 miljarder kronor år 2008.

Hela sektorn Företagstjänster[1] har sammantaget en efterfrågeandel från exportmarknaden på 47 procent, alltså nära hälften av deras sammantagna förädlingsvärde i Sverige. Exportandelen har fortsatt att öka under de senaste åren. År 2015 låg den på cirka 44 procent. Företagstjänster har fortsatt att växa och som andel av ekonomin utgör de sammantaget hela 30 procent av den privata tjänstesektorns förädlingsvärde och 33 procent av dess sysselsättning.

Vi har alltså noterat att ett flertal delbranscher inom företagstjänster är internationellt konkurrensutsatta i betydande och växande utsträckning. Likaså sektorn Information, media och utgivning av programvara. Den som påstår att tjänstesektorn är skyddad från internationell konkurrens får tänka om.

Den konkurrensutsatta sektorn har breddats och fortsatt att växa med ökad tjänsteexport. Dessutom är industrins produktion och export i hög grad integrerad med tjänsteproduktion (se vidare Teknikföretagens Input/Output-analys).

Den internationella konkurrenssituationen för ovan nämnda tjänstebranscher liknar på många sätt industrin. Med andra ord betyder det att en stor del av bolagen inom denna sektor säljer sina tjänster på världsmarknaden i konkurrens med andra företag. Deras exportpriser styrs härmed i hög grad av världsmarknadspriser på de tjänster som säljs i konkurrens med utländska producenter.

 

Ladda ner

PDF 1,5 MB

Den konkurrensutsatta sektorn mer än industrin - Teknikföretagens Input-Output-analys 2021


[1] Till företagstjänster räknar vi följande branscher enligt svensk näringsgrensindelning SNI 61-63 + 69-82.