Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

Förslagen: ny ”yrkesskola” och mer lärlingsutbildning

En helt ny skolform, ”yrkesskola” och mer lärlingsutbildning – det är förslagen som ska lösa kompetenskrisen när regeringens utredare överlämnar sitt slutbetänkande.

Foto: Maja Brand, Bredda bilden Foto: Maja Brand, Bredda bilden

Nyhet
19 feb. 2024
Sakområde:

För få yrkesutbildningar inom industrin

Inom tre år behöver industrin ersättnings- och nyrekrytera över 300 000 medarbetare. Det kunde nyligen konstateras i en landsomfattande undersökning som Industrirådet låtit Demoskop genomföra.

Komvux är idag en av de största skolformerna med över 372 000 elever 2022 – fler än i gymnasieskolan. Men i komvux finns ofta bara 10–20 yrkes­utbildningar att välja på i en normal­stor kommun. Dessutom är dessa bara tillgängliga för invånare i egna eller närliggande kommuner. De utbildningar som erbjuds är ofta bra, men riktar sig i huvudsak till vård- och omsorgsområdet medan motsvarande komvuxutbildningar inom industri och andra sektorer är betydligt färre.  

– Att detta ställer krav på reformer inom utbildningssystemet råder knappast någon tvekan om, konstaterar Mats Andersson, näringspolitisk expert Teknikföretagen.

I juni 2022 tillsatte regeringen en särskild utredning för att Komvux ska bli mer effektiv och bättre anpassad utifrån arbetsmarknaden. Nu är utredningen klar och ett antal förslag presenteras i slutbetänkandet.

Förslagen måste ta hänsyn till företagens behov

Det mest uppmärksammade förslaget i utredningen är det om en helt ny skolform: yrkesskola. I förslaget framgår att det ska vara en statligt finansierad yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå som i huvudsak ska bedrivas på samma sätt som yrkeshögskolan.

– Förslaget är intressant, men något som vi från Teknikföretagen måste sätta oss in i mer innan vi tar ställning till. Frågan är om införandet av ytterligare en utbildningsform löser de problem som yrkesutbildningarna inom Komvux inte kunnat lösa, undrar Mats Andersson.

I betänkandet föreslås också en reformerad lärlingsutbildning. Utredningen menar att lärlingsutbildningen behöver växa, men för att kunna göra det behöver den bli mer attraktiv. I utredningens förslag ingår bland annat att arbetsmarknadens parter ska förhandla om villkor för anställning med lön för vuxna lärlingar, genom en så kallad lärlingsanställning.

– Att lärlingsutbildningen reformeras för att ge bättre förutsättningar för de företag som vill satsa tid och resurser på att ta emot lärlingar tycker vi såklart är bra. Här är förändringar välkomna, inte minst i form av ändrade urvalsregler så att den sökande som har bäst chans att tillgodogöra sig utbildningen ska prioriteras. Däremot håller vi inte med utredningen om att lärlingsutbildningen nödvändigtvis måste växa i omfattning. Lärlingsformen ska bygga på företagens behov och efterfrågan, inte användas som lösning på ett icke fungerande utbildningssystem genom att ansvaret för utbildningen läggs över på företagen, menar Mats Andersson. 

Teknikföretagen ser fram emot att ta del av utredningen i dess helhet, men ser redan nu att utredningen hörsammat många av de utmaningar som Teknikföretagen tidigare har adresserat. Utöver ovan nämnda förslag, föreslår även utredningen bland annat ett enklare och mer flexibelt statsbidrag för yrkesvux, höjda ersättningar till kommunerna för att kompensera för kostnadsökningar samt möjlighet att rikta satsningar särskilt till kommuner med stora utbildningsbehov.

Förslagen lämnades över i ett be­tänkande till regeringen i fredags den 16 februari.

Läs mer

Mer på Internet https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/02/sou-202416/?mtm_campaign=Statens+offentliga+utredningar&mtm_source=Statens+offentliga+utredningar&mtm_medium=email

Utbildningsdepartementet