Mer än var tionde elev i årskurs nio har inte godkänt i matematik på nationella provet. Det kanske inte är så förvånande med tanke på att Sverige snart är ensamma i EU om att inte av att satsa på STEM-kunskaper. Sådana behövs för att stärka konkurrenskraften och öka matchningen på arbetsmarknaden.
Inför höstens riksdagsval var skolan i vanlig ordning ett av de mest flitigt debatterade områdena. Den uppmärksamme kunde dock notera att det var förvånansvärt få tillfällen som det faktiskt diskuterades vilka kunskapsområden som behöver utvecklas för att dagens elever ska bli rustade för arbetsmarknaden och framtiden.
STEM står för Science, Technology, Engineering och Mathematics. Det är de ämnen eller kunskaper som bildar fundamentet för en framgångsrik och kunskapsdriven ekonomi.
Kompetens och intresse
En karriär inom STEM kan se väldigt olika ut. Man kan vara allt från stadsplanerare och arkitekt till speldesigner, automationstekniker, batterispecialist och hållbarhetsingenjör. Eller forska om energieffektivisering eller digitala hjälpmedel inom vården. Alla dessa olika yrken har gemensamt att de kräver kompetens och intresse inom STEM.
Ska Sverige vara en framstående tekniknation som på allvar hävdar sig på de globala marknaderna, då måste kunskaperna i STEM vara väl spridda i samhället och på en hög nivå. Fler unga, både tjejer och killar, behöver känna att undervisningen är relevant, och stimulerande och att den skapar ett intresse för vidare studier på området.
De internationella PISA-mätningarna fungerade som en väckarklocka om bristerna i den svenska skolan. Detta är en varning om att svenska elever och studenter kommer ut i arbetslivet, dåligt rustade för de krav som ställs där. I dag når mer än var tionde elev i årskurs nio inte godkänt i matematik på nationella provet. Över hälften av högstadielärarna som undervisar i teknik saknar behörighet. Dessutom väljs två av tre STEM-inriktade gymnasieprogram bort av tjejer. Tappar vi halva befolkningen blir det svårt att ligga i framkant.
Detta är en varning om att svenska elever och studenter kommer ut i arbetslivet, dåligt rustade för de krav som ställs där
2023 proklameras ut som EU:s ”Year of skills”. Att ha relevant kompetens ska ge EU-medborgarna möjlighet att framgångsrikt navigera i förändringar på arbetsmarknaden och att fullt ut engagera sig i samhället och demokratin. Det instämmer vi i. Det blir förstås avgörande när transportsektorn ska elektrifieras, hushåll och städer ska bli energisnåla och uppkopplade, fossilfritt stål ska produceras och begreppet digital hälsa etableras på allvar.
När land efter land i Europa utvecklar en STEM-strategi har Sverige stått stilla. Flera av Sveriges viktigaste konkurrentländer har en nationell strategi för STEM. Närliggande exempel finns att hitta i Nederländerna, Danmark och Finland. Sådana strategier tar utgångspunkt i hur landet ska vara konkurrenskraftigt och innebär att samhällets olika aktörer, politiken, utbildningsväsende, myndigheter och näringsliv ställer sig bakom en långsiktig riktning. Det innebär att man sätter nationella mål, till exempel för kvaliteten på de kunskaper ska uppnås, hur många studenter som behövs inom olika utbildningar och genomströmningen på utbildningarna. Och att man följer upp målen.
Stor potential
I hela vårt land finns världsledande industriföretag, det sker många och omfattande nyetableringar och omställningar av befintliga verksamheter. Potentialen för svensk industri är stor. Men kompetensgapet hindrar.
Det är en avgörande fråga för framtiden inte minst för Göteborg med omnejd. I Västra Götaland skapas vart fjärde jobb av industrin och vart femte svenska industrijobb hittar du där.
För att inte sitta i samma situation om 15 år behöver reformer genomföras nu. Teknikföretagen och våra 4300 medlemsföretag inom den kunskapsintensiva industrin vill nu att regeringen så snart det är möjligt presenterar en svensk STEM-strategi. Vi vill se en svensk överenskommelse mellan näringslivet, politiken och utbildningsväsendet. En rimlig väg är att ta ett sådant initiativ under 2023, Year of skills.
