Debattartikel i Dagens Industri 10 maj 2023
Den gröna digitala industrirevolutionen är här för att stanna och den erbjuder enorma möjligheter för hela samhället genom företag som utvecklar och tillverkar produkter, tjänster och tekniker med lågt klimatavtryck. Exempelvis satsar Northvolt och Volvo Cars på grön batteritillverkning i Göteborg och i närheten satsar kemiindustrin i Stenungssund på att ställa om i stor skala.
Det finns mer eller mindre bara en väg framåt för att lösa klimatkrisen. Det är genom att människor får förutsättningar att skapa och utveckla konkurrenskraftiga företag som utvecklar teknik och lösningar som reducerar utsläppen av växthusgaser till noll. Beteendeförändringar som leder till minskade utsläpp och underlättar i vardagen är ett komplement till teknikutveckling, men en återgång till ett mer begränsat leverne är det få som vill.
För att lyckas med klimatomställningen fullt ut behöver Sverige utveckla en klimatpolitik som andra vill ta efter. Det centrala i kimatpolitiken måste vara att det kostar att släppa ut växthusgaser i atmosfären och är lönsamt att inte göra så. Politiken behöver i huvudsak utgöras av ekonomiska styrmedel som koldioxidskatt, utsläppshandel och finansiella stöd. Detta ger företag flexibilitet i hur och när förändringar i produktionen ska ske och är kostnadseffektivt för hela samhället.
Om fler produkter, tjänster och lösningar tillverkas i Sverige och exporteras skulle världens CO2-utsläpp sjunka dramatiskt. Detta för att svensk industri ligger i världsklass när det gäller lågt CO2-avtryck. Avtrycket i Sverige är ca en tiondel av avtrycket i Brasilien, Indien, Kina och även några europeiska länder som Bulgarien, Rumänien och Grekland (Climate Watch, 2019).
Idag bidrar svenska produkter och tekniska lösningar till en global minskning av utsläppen på cirkaa 26 miljoner ton koldioxid per år (Material Economics, 2021). Det kan öka väsentligt om rätt förutsättningar finns på plats.
För att minska utsläppen i industrin och genomföra klimatomställningen fullt ut behövs även välutbildad arbetskraft, framförallt ingenjörer samt satsningar på forskning, utveckling, demonstration och spridning av ny teknik. Det behövs även infrastruktur i form av elnät, 5G och transportinfrastruktur samt finansiering från både privat och offentligt kapital.
Regeringen måste nu visa tydlighet kring klimatmålen och handlingskraft i klimathandlingsplanen. Teknikföretagen vill se:
-
Klimatvänliga transporter
Dagens styrmedelsmix för att minska utsläppen från transportsektorn upplevs rörig och reduktionsplikten, som nu sänks väsentligt, är inte det mest kostnadseffektiva styrmedlet för att uppnå målet. Därför är det ett bra läge att göra omtag nu. Regeringen borde rensa i styrmedelsfloran och förtydliga hur incitamenten för olika sorters transporter och bränslen ska se ut framåt.
Det ska vara ekonomiskt fördelaktigt att investera i fordon med låga utsläpp. Det möjliggör klimatvänligare transporter och signalerar till våra globala fordonstillverkare att det är lönsamt att investera i miljövänlig teknik i Sverige. För att få fler tunga elektrifierade fordon på våra vägar krävs en utbyggd laddinfrastruktur, både i hemmadepån och utmed vägnätet. Dessutom behöver inköpspremien behållas och vara tillräckligt hög för att relativpriserna mellan olika fordonsslag ska gynna de mest klimatvänliga. Teknikföretagen föreslår därför en översyn av styrningen på transportområdet och satsningar på infrastrukturen för att åstadkomma långsiktighet och kostnadseffektivitet. -
Elektrifiering av samhället
Elektrifieringen av industrin och transporter blir avgörande för klimatomställningen. Därför behöver elsystemet kunna leverera minst det dubbla år 2045 jämfört med idag. Utbyggnaden motsvarar 10 normalstora kärnkraftverk eller 7000 vindkraftverk (Teknikföretagen, 2023). Ny fossilfri produktion behöver tillkomma snabbt och kostnadseffektivt och nyttja alla tekniska lösningar som finns för att åstadkomma ett robust system. Dessutom kommer elnätet att behöva uppgraderas och byggas ut.
Redan till 2030 behövs cirka 70 TWh av denna nya elproduktion enligt industrins egna planer på att elektrifiera (SKGS, april 2023). Vid utbyggnaden behöver staten ta hänsyn till behoven i ett modernt elsystem som bygger på rätt balans mellan väderberoende och planerbar kraft samt modern teknik. I det ingår att effektivisera tillståndsprocesserna för ny produktion och nya elnät och göra dessa till prioriterade riksintressen, samt att skapa incitament för närboende att acceptera framförallt vindkraft. -
Finansiellt stöd för energieffektiviseringar och flexibilitetslösningar
Investeringar i energieffektiviseringar och flexibilitetslösningar är en mycket viktig pusselbit för att åstadkomma en kostnadseffektiv elektrifiering av samhället och i förlängningen lyckas med klimatomställningen. Dessa tekniska och smarta lösningar kan snabbt avlasta elsystemet och hålla elpriserna nere i väntan på mer produktion och nätkapacitet.
När det finns marknadsmisslyckanden - när samhället vill ha mer än vad den privata aktören finner lönsamt att investera i - finns det motiv att införa statligt stöd. Ett stöd för energieffektiviseringar och flexibla lösningar kanaliseras bäst genom de existerande stöden Industriklivet och Klimatklivet för att det går fort och kräver minst administration.
Teknikföretagen förväntar sig att regeringen snabbt tar sig an dessa utmaningar, som måste betas av parallellt, för att Sverige ska gå först i mål med klimatomställningen.
Läs mer här
Teknikföretagen fokus på klimatomställning
Teknikföretagens position - svensk klimatpolitik
