Utrikesminister Tobias Billström har i regeringens utrikesdeklaration i dag, 15 februari, understrukit att handel är en väg ut ur fattigdom. Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell har vid ett flertal tillfällen återkommit till att han avser att ”gjuta samman” handels- och biståndspolitiken. Två politikområden som tidigare haft sina egna mål och sin egen logik blir ett sammantaget ansvar. Syftet är att låta näringslivet spela en roll både i att effektivisera biståndet och i att stärka exporten.
Det är en viktig och välkommen ambition. Den sätter fingret på handelns och näringslivets helt avgörande betydelse för ekonomisk och social utveckling, men också på fattigdomsbekämpning och utvecklingsländers förmåga att förena ett stigande välstånd med en hållbar utveckling. Det är ett kvitto på den viktiga roll svensk exportindustri redan spelar.
Teknikföretagens medlemmar står för en tredjedel av svensk export och är väl etablerade i de länder som tar emot svenskt utvecklingsbistånd. De bidrar till konkret ekonomisk och social utveckling, men också till hållbara och klimatsmarta lösningar på de marknader där de är aktiva.
Oaktat om man bygger infrastruktur, säljer fordon eller har produktion i det berörda landet har näringslivet kontaktytor som är värdefulla för utvecklingen av det svenska biståndet.
Johan Forssell har understrukit hur viktigt det är att ett litet exportinriktat land har tillgång till internationella marknader och handel. Att Sverige finns starkt representerat på marknader som utvecklas skapar välstånd och jobb också i vårt land. När svenska företag gör biståndet starkare så gör det också företagen starkare.
Att regeringen ser exportindustrins betydelse för utveckling och fattigdomsbekämpning är välkommet. Det finns ett starkt socialt engagemang i svenska företag, men det finns framför allt en erfarenhet och ett kunnande som har alla förutsättningar att spela en större roll även för svenskt bistånd.
Det är också naturligt att regeringen lägger en stark tonvikt vid stödet till Ukraina. Svenska företag har goda relationer till det ukrainska näringslivet och många av våra medlemmar har funnits på plats länge. Det finns en bred samsyn om att vi har ett ansvar att fullt ut stötta Ukraina, både nu och under återuppbyggnaden. Samtidigt är det viktigt att det globala och långsiktiga perspektivet finns med och att reformerna rör hela biståndsområdet.
Det viktiga nu är att regeringen går från politiska deklarationer till konkret handling. ”Sammangjutningen” behöver vara på riktigt och utgå från de hinder och möjligheter som företagen möter ute på fältet. Vilka projekt har fungerat och vilka har inte gjort det? Vilka länder har erfarenhet av att arbeta mer ”sammangjutet” i bistånds- och handelspolitiken? Här finns mycket kunskap att hämta från det svenska näringslivet.
Vi och våra medlemmar vill aktivt bidra till att denna reform blir framgångsrik och att de erfarenheter som finns tas till vara, genom att bland annat:
- morgondagens återuppbyggnad av Ukraina prioriteras
- näringslivet integreras tydligare i pågående utvecklingsprojekt och kommer med tidigt i processerna
- exportkreditstödet vässas, för ett starkare näringslivsengagemang på osäkra marknader
- främjandearbetet reformeras för att stärka näringslivets roll på berörda marknader
- reformerna av handels- och biståndspolitiken integreras i den Export- och investeringsstrategi som är under utveckling
- hållbarhetsfrågor och klimatnytta fortsätter att vara en prioritet i utvecklingssamarbetet, där svenska företag har en styrkeposition
- kapacitets- och institutionsbyggande i de aktuella länderna stärks för att de ska integreras bättre i världshandeln och i den globala ekonomin
- den svenska politikomläggningen ges genomslag i våra handelspolitiska prioriteringar på EU-nivå och i det utvecklingspolitiska tänkandet även där
För att nå detta kommer det att behövas konkreta regelförändringar och reformer på flera områden.
Teknikföretagens medlemmar har stora förväntningar på att regeringens ihopgjutning av bistånds- och handelspolitiken blir en framgång. Det kommer kräva ett målmedvetet och långsiktigt arbete för att genomföra strukturförändringar som stärker näringslivets roll i utvecklingsarbetet och som tar bort de hinder som idag ligger i vägen.
Vi är redo att dela med oss av våra erfarenheter och synpunkter i det arbetet. Men det ligger på regeringen att hålla en tydlig riktning och tempo i reformarbetet.
