Konkurrenskraftens betydelse har blivit ett alltmer omtalat och aktuellt ämne i den ekonomiska och politiska debatten. I en tid av global ekonomisk omställning, snabb teknologisk utveckling och klimatutmaningar har konkurrenskraft hög prioritet inom EU, särskilt med tanke på den mer eller mindre stagnerade produktivitetsutvecklingen i många europeiska länder.
Ladda ner rapportenI september 2024 publicerades Mario Draghis rapport om EU:s konkurrenskraft, som skrevs på uppdrag av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Draghi varnar i rapporten för att EU tappar mark gentemot bland annat USA och Kina och efterlyser åtgärder såsom regelförenklingar och stora strategiska investeringar för att stärka Europas konkurrenskraft. Den europeiska konkurrenskraftskompassen, en strategisk plan för att stärka EU:s konkurrenskraft under 2025–2029 och byggd på rekommendationerna från Draghis rapport, presenterades av EU-kommissionen tidigare i år. Rapporten är skriven med EU som utgångspunkt, vilket innebär att konkurrenskraften för enskilda länder och inbördes olikheter inte berörs djupare.
Begreppet konkurrenskraft är mångfacetterat och kan mätas på flera olika sätt. Det kan handla om olika sammanfattande ekonomiska mått, men även om enskilda indikatorer kring produktionskostnader såsom arbetskraftskostnader, företagsklimat och arbetskraftens kompetens. Sverige brukar i regel placeras högt i olika sammantagna rankingar över konkurrenskraft. I World Competitiveness Ranking gjord av International Institute for Management Development (IMD) i Schweiz hamnar Sverige på plats 6 bland 67 länder i 2024 års rapport och har placerats inom topp 8 varje år sedan 2020. Denna rapport kompletterar övergripande rankingar såsom IMD:s genom att genomlysa Sveriges nuvarande konkurrenskraft utifrån olika mått och indikatorer och beskriva vissa centrala faktorer såsom arbetskraftskostnader mer ingående.