Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English
Konjunkturrapporter 11 maj

Konjunkturprognos maj 2022

Industriekonomerna räknar med att fortsatta störningar i globala värdekedjor samt en för snabb åtstramning av penningpolitiken i USA kommer att medföra en betydligt svagare tillväxt i Sverige och globalt under 2022–2023 än tidigare förväntat.

Ladda ner rapporten

Kriget i Ukraina, sanktioner mot Ryssland samt omfattande nedstängningar i Kina medför nya störningar i globala värdekedjor. Omfattande kostnadsökningar för företagen i spåren av flaskhalsar och accelererande energi- och andra råvarupriser slår mot lönsamhet och investeringar då företagen inte fullt ut kan vältra över dessa på konsumenterna i form av högre priser. En viss övervältring sker dock vilket får en negativ effekt på hushållens disponibla inkomster och konsumtion. Tillväxten blir svag både av konjunkturella och strukturella skäl, det senare då tillväxten begränsas av att den underliggande tillväxtkraften är måttlig. Under nästa år räknar vi med att de ränteuppgångar som redan har pågått ett tag och som bedöms fortsätta, kommer dämpa den ekonomiska tillväxten ytterligare.

Även om EU fortsätter att köpa gas från Ryssland påverkas EU ändå rejält av ovan nämnda störningar och drabbas därmed av en mildare recession i år. USA bedöms också genomgå en mild recession men under 2023, i detta fall drivet främst av Federal Reserves kraftiga penningpolitiska åtstramning. I ett sådant scenario räknar vi med att global BNP ökar med 2,5 procent 2022 och 1,7 procent 2023. I ett alternativt scenario med totalstopp för import av rysk gas till EU räknar vi med att EU:s BNP-tillväxt blir tre procentenheter lägre under 2022 än i scenario 1. En i detta fall rejäl recession i EU får negativa följdverkningar för resten av världen. I ett sådant alternativscenario räknar vi med att global tillväxt ökar med låga 1,5 procent 2022.

De försämrade utsikterna för världsekonomins normalisering efter pandemin dämpar också Sveriges export och investeringar. Högre inflation, tidigarelagda, fortsatta styrräntehöjningar och stigande bolåneräntor motverkar också en normalisering av hushållens konsumtion. Däremot räknar vi med att offentlig konsumtion i Sverige ökar relativt starkt både i år och nästa år. Detta sammantaget resulterar ändå i en betydligt svagare BNP-tillväxt i Sverige 2022 eller 2,5 procent jämfört med 3,4 procent än vi räknade med i höstas. Nästa år bedöms BNP öka med endast 1 procent.

Med den information som finns i dagsläget vad gäller tillstånd för kalkstensbrytning på Gotland utgår vi från att det kommer uppstå omfattande brist på cement under 2023, vilket kommer dra ned alla typer av bygginvesteringar i Sverige nästa år. Det kommer i sin tur indirekt påverka Sveriges industriproduktion negativt. Då industrin i Sverige därutöver har högt beroende av världshandeln och global ekonomisk tillväxt räknar vi med att industriproduktionen sammantaget minskar med två procent år 2023 efter en ökning med två procent i år.

Publicerades 11 maj 2022