Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

Ovanligt stora korgeffekter drar ned inflationen i Sverige

Inflationsdata för Sverige, Eurozonen och USA hackade till i januari. För Sveriges del blev det en uppgång i inflationen mätt med KPIF. Inflationen i alla tre områdena låg därmed runt tre procent i början av detta år.

Bild: Genererad av AI-verktyget Midjourney Bild: Genererad av AI-verktyget Midjourney

Ekonomisk analys
23 feb. 2024
Sakområde:

Den underliggande inflationen fortsatte att falla överlag och uppgick i januari till runt fyra procent (se figur 2). Skillnaden mellan de två olika måtten har därmed minskat till att i januari vara cirka en procentenhet. Det som driver nedgången är i grunden att den ekonomiska politiken stramats åt och att olika utbudsproblem har lättat.

Att inflationen skulle falla tillbaka är något som Industriekonomerna länge har haft i prognoserna. Om något tyder de nya siffrorna på att inflation blir lägre under 2024 och att inflationen snabbare kommer ned till inflationsmålet än vad Industriekonomerna hade i sin prognos i november förra året. Speciellt den underliggande inflationen rensat för energi (KPIF-XE). Utvecklingen av den underliggande inflationen är av stor betydelse för Riksbanken. Inflationen mätt enligt detta mått föll alltså med nästan en procentenhet till 4,4 procent i januari. Detta är väldigt goda nyheter för Riksbanken och konjunkturen. Den tydliga nedgången ökar sannolikheten för en räntesänkning innan sommaren. Risker finns alltid varav en är de geopolitiska. En annan är vilket genomslag olika stöningar får på inflationen.

hackiga kurvor men trenden ar nedat

Väntad uppgång och inte helt oväntad drivkraft ned

Att inflationstakten enligt KPIF, konsumentprisindex som inkluderar energipriserna, skulle stiga var väntat. Energipriserna har under det senaste året och även i januari i år haft stor inverkan på inflationen. Under 2023 höll den kraftiga nedgången i energipriserna mellan december 2022 och januari 2023 ned inflationstakten enligt KPIF. I januari i år försvann denna prisdämpande effekt ur tolvmånaderstalet och därför hoppade inflationen som väntat upp. Drivmedelspriserna bidrog dock med en viss inflationsdämpande effekt till följd av sänkt reduktionsplikt och skatt i januari i år. Men denna effekt är klart mindre än den från elpriserna. Framöver väntas inflationen enligt KPIF vända ned igen.

En faktor som däremot höll ned inflationen i januari var att hushållen ändrat sina inköpsmönster de senaste två åren. Den så kallade ”korgeffekten” pressar ned årstakten för KPIF med i genomsnitt 0,35 procent under 2024, och för KPIF-XE med hela 0,45 procent. Effekten för KPIF var cirka två tiondelar större än vanligt.

Vad har då hänt? Hur har hushållen ändrat sina inköp? Kanske inte helt oväntat, men ändå positivt, är att hushållen relativt sett minskat sina inköp av varor och tjänster som har ökat mer än inflationen, och ökat inköp av de varor och tjänster vars priser ökat mindre än den genomsnittliga prisökningstakten. Exempelvis har hushållen valt att lägga en mindre andel av sin konsumtion på utlandsresor – ”paketresor”, där har vi också sett kraftiga prisökningar. Även priserna på logi och restaurangbesök har ökat relativt mycket och hushållen har valt att konsumera relativt mindre av dessa tjänster. Att hushållen anpassar sin konsumtion bidrar i sig till en press ned på inflationen.

KPIF inflation