Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English

Den 22 februari genomförs en omfattande uppdatering av teknikföretagen.se. Sidan kan därför tillfälligt ligga nere under delar av förmiddagen.

Ekonomisk analys 08 dec. 2023

Trög konsumtion med hopp om bättre 2024

I vår senaste konjunkturöversikt räknar vi med att hushållens konsumtion minskar i Sverige i år. Denna bedömning är ingen direkt kioskvältare. Utfallen hittills i år vare sig vi ser på detaljhandelsförsäljning, nationalräkenskaperna eller hushållens så kallade konsumtionsindikator har samtliga visat en minskning.

Bild skapad av Dall-E
Bild skapad av Dall-E

Hushållens konsumtion totalt bedöms minska med två procent i år i volym. Bortsett från pandemin (av självklara skäl) måste vi backa till sviterna efter Sveriges finanskris 1992–1993 för att finna motsvarande tillbakagång. Läget är därmed lite småunikt för närvarande.

Går man bakom siffrorna räknar vi med att hushållens konsumtion av varor minskar med höga sex procent där konsumtionen av varaktiga varor åker på en rejäl negativ smäll i år. Det har bland annat två förklaringar. Dels har högre räntor en stor inverkan på varaktiga konsumtionsvaror, dels infann sig en liten konsumtionsfest av varaktiga varor under pandemiåret 2020 som följdes av en ännu större fest under 2021. Då varorna är just som de benämns och kan användas under flera år, vare sig det är möbler, vitvaror eller något annat, är det knappast förvånade att konsumtionen minskar i år sett till tidigare konsumtionsfest.

Hushållens konsumtion av tjänster har en lite annorlunda utveckling än varor. Under pandemin blev inte mycket tjänster konsumerat när många satt hemma och inte direkt hängde på krogen, gymmet, teatern eller konsumerade andra typer av tjänster i samma utsträckning som åren innan pandemin. I år ökar hushållens konsumtion av tjänster då det fortfarande finns ett litet men avtagande uppdämt behov. Årets tillväxt på förväntade två procent är mer än en halvering av tillväxttakten år 2022.

Ser vi till försäljning i detaljhandel kan konstateras att den minskat i årstakt månad för månad till och med oktober i år. Det syns dock en stabilisering för nivån de senaste månaderna. Nedgångstakten i detaljhandeln är således inte lika omfattande som under första kvartalet i år. Näthandel som fullkomligen exploderade under pandemin för att därefter i stort sett falla samman har stabiliserats sedan ett par månader tillbaka.

Hushållens konsumtionsindikator för oktober, som Statistikmyndigheten presenterade i veckan, ökade marginellt från september (+0,1 %) vilket är inom felmarginalen. Jämfört med oktober förra året var det också i stort sett nolltillväxt. Således har sista kvartalet i år inte inletts i någon dramatisk nedgång.

För Euroområdet kom också lite konsumtionsdata i form av detaljhandelsförsäljning denna vecka. Vi ser ett likartat förlopp i detta område som i Sverige. Det finns en tendens till stabilisering och nedgångstakten är inte riktigt lika djup som första halvåret.

sverige-detaljhandel-volym

Reallöneökningar i sikte

Lyckas inflationsbekämpningen och inflationstakten fortsätter att avta finns det chans till att reallöner kan börja öka. Minskad real disponibel inkomst utöver höga räntor har påverkat hushållens konsumtion negativt. Ser vi till prognoser för inflationstakten och mot bakgrund av de löneavtal som är tecknade dyker reallöneökningar upp inom en nära framtid. Det beror förstås på vilket inflationsmått vi använder.

Men reallöner som inte går hand i hand med produktivitet eller framgång i internationell konkurrens skapar inte mycket till välfärd. Som Teknikföretagen påpekat lämnar ännu så länge produktivitetstillväxten i näringslivet övrigt att önska.

En del saker talar för att konsumtionen ökar framöver men utan att det blir någon konsumtionsfest. I någon mån kommer en liten ökning i arbetslöshet hålla tillbaka konsumtionen. Det som kanske slår mest negativt är att åtskilliga hushåll kommer gradvis att rulla om sina lån som legat till låg fast ränta till räntenivåer som ligger en bra bit högre. Riksbanken kan i och för sig komma att börja justera ner sin styrränta under 2024 och det spekuleras hej vilt exakt när. Just nu är det vänta och se i räntesättningen. En sak är i alla fall säkert. I en marknadsekonomi ska ingenting vara gratis, så minusräntor får vi hoppas att vi i evighet och amen aldrig mer får uppleva.

Industriekonomerna räknar med att hushållens konsumtion förväntas öka med 0,6 procent 2024 och därmed undviker förhoppningsvis Sverige en upprepning av eländet under inledningen av 1990-talet med två år av tillbakagång av hushållens konsumtion1992–1993.

hushallens-konsumtionsindikator