Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English

Den 22 februari genomförs en omfattande uppdatering av teknikföretagen.se. Sidan kan därför tillfälligt ligga nere under delar av förmiddagen.

Ekonomisk analys 28 apr. 2023

Ohållbart med produktiviteten på minus

Förra året var sysselsättningstillväxten i Sverige fortfarande inne i en återhämtningsperiod efter corona samtidigt som bristen på arbetskraft var högre än normalt. I genomsnitt ökade sysselsättningen 2,8 procent, en hög siffra. Sveriges sammantagna ekonomiska tillväxt, BNP, tappade tempo under förra året och till och med minskade med 0,1 procent i årstakt under sista kvartalet. Samtidigt avtog tillväxten i sysselsättning.

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Sista kvartalet förra året ökade sysselsättningen med 2,2 procent i årstakt. BNP per sysselsatt minskade således.

Som Industriekonomerna påpekat förut är produktivitetstillväxten reallönernas och välståndets moder. Att produktivitetstillväxten hoppar än hit eller dit något kvartal må vara hänt och har bland annat sin förklaring i institutionella trögheter och regler på arbetsmarknaden eller sammansättningseffekter genom divergerande utveckling i näringslivets olika delbranscher. Men i längden är minskad produktivitetstillväxt varken en hållbar eller önskad utveckling.

Under första kvartalet i år ökade sysselsättningen enligt arbetskraftsundersökningen med 2,1 procent jämfört med första kvartalet förra året och avtog därmed ytterligare något. Den så kallade BNP-indikatorn för första kvartalet visade en ökning jämfört med både sista kvartalet och motsvarande kvartal förra året men inte tillräckligt för att BNP per sysselsatt skulle visa positiva siffror. Det är inte första gången de senaste tio åren som produktivitetstillväxten tillfälligt varit negativ, något som vanligtvis rätar upp sig till slut. När ekonomisk tillväxt tilltar eller avtar reagerar arbetsmarknaden med en klar eftersläpning eller upp till tre ibland fyra kvartal.

I ett längre perspektiv var det länge sedan Sverige och OECD-länder visade hög produktivitetstillväxt där dess gyllene era inföll under 1950-1960-talet. Som Industriekonomerna tidigare påpekat har den växlat ner trendmässigt. I bästa fall kanske vi kan nå en ökningstakt på en procent per år.

Sverige gjorde ett fatalt misstag under 1990-talet när produktivitetstillväxten tilltog tillfälligt. Man pratade om den nya ekonomin. I mångt och mycket var dock detta tillfälliga lyft ett resultat av att Sverige under en period tillverkade framgångsrika IT-produkter med tvåsiffrig produktivitetstillväxt. Den allmänna bilden var då att vi var inne i en ny permanent högre produktivitetstillväxt. Så blev och är inte fallet. Det finns naturligtvis enskilda eller branschmässiga undantag från Sveriges sammantagna produktivitetstillväxt. Ska det bli någon välfärd att tala om framöver vare sig den i slutändan utmynnar i förbättrad deltidspension, fler stridsflygplan eller bibehållen maxtaxa på förskolan behöver produktivitetstillväxten få ett lyft.

BNP per sysselsättning

Materialbristen minskar – men är inte över

Andelen företag som rapporterar brist på material i Tysklands tillverkningsindustri fortsätter att minska enligt IFO-institutets senaste undersökning som kom i veckan. Under andra kvartalet i år (där april utgör referensmånad) rapporterar en tredjedel av företagen inom industrin sammantaget att de har brist på material. Första kvartalet var motsvarande siffra hälften av företagen i industrin. Motsvarande siffror för teknikindustri är nu lite drygt hälften av företagen mot tvåtredjedelar första kvartalet.

Men som noteras i figur 3 nedan redovisar samtliga tillverkare av personbilar brist på material och komponenter. Det gäller för övrigt också tillverkare av kommersiella motorfordon. Än är inte störningar i globala försörjningskedjor helt avskrivna från dagordningen även om det värsta är bakom oss. Industrin i Tyskland får representera det som industrin i många andra länder upplever för närvarande. Utöver Tyskland visar även Federal Reserve’s data över global supply chain pressure en likartad utveckling.

Brist på material tillverkningsindustrin sammantaget samt teknikindusterin Tyskland