Uppväxlad ökningstakt i Västeuropa – efter en lång period med högre ökningstakt i Sverige
En av slutsatserna i rapporten är att arbetskraftskostnadernas ökningstakt under 2022 var cirka en procentetenhet lägre i Sverige än i övriga Västeuropa, där ökningstakten växlat upp under året. Detta enligt uppgifter från Eurostat Labour Cost Index (LCI).
Utvecklingen studeras dock bäst för perioder om flera år. Såväl tidpunkter för lönerevisioner som andra engångseffekter gör att det kan vara missvisande att jämföra uppgifter för enskilda år mellan länder.
Ökningstakten i Sverige har sammantaget varit några tiondels procentenheter högre än i Västeuropa och euroområdet under femårsperioden 2018-2022. Blickar man tillbaka en hel tioårsperiod har skillnaden varit större än så. Enbart tre gånger har den legat under den i Västeuropa och euroområdet. Det är positivt att trenden med högre ökningstakt i Sverige nu förefaller vara bruten, åtminstone för tillfället.
Förbättrat svenskt relativt arbetskraftskostnadsläge under 2022
I rapporten analyseras även utvecklingen av relativ arbetskraftskostnad. Det innebär att även växelkursförändringar beaktas när utvecklingen studeras. Den svenska kronan försvagades mot flera stora valutor 2022 och utvecklingen har fortsatt under 2023 även om kronan stärkts igen i slutet av året.
Kronförstärkningen 2022 bidrog till att det svenska relativa arbetskraftskostnadsläget förbättrades knappt 6 procent jämfört med året innan. Detta vid jämförelse med Västeuropa och euroområdet. En modellering som beaktar att den svenska kronan fortsatt att försvagats under 2023 indikerar att det svenska relativa kostnadsläget ytterligare förbättrats under året. Se streckande linjer för aktuellt år i figurerna nedan.
Det relativa arbetskraftskostnadsläget analyseras med utgångpunkt i data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) och Conference Board, där den förstnämnda källan främst används, eftersom uppgifterna från Conference Board är dåligt uppdaterade.
En rejäl appreciering av växelkursen skulle snabbt förändra spelplanen
Även om det svenska kostnadsläget i dagsläget inte framstår som alarmerande högt skulle en rejäl appreciering av växelkursen snabbt förändra spelplanen för industrin i Sverige och försämra konkurrensförutsättningarna.
Genomförs i stället modelleringen med växelkursen 9,50 SEK per euro blir resultatet att det relativa kostnadsläget i Sverige hamnar betydligt högre. Se prickade linjer för 2023 i figurerna ovan för denna modellering. En kronförstärkning i denna storleksordning är inte osannolik – och inte något extremt i ett historiskt perspektiv.
Detta tydliggör problemet med att den svenska ökningstakten i lokal valuta trendmässigt varit högre än i viktiga konkurrentländer. Valutakurser rör sig upp och ner – av många olika skäl. Det är sammantaget inte hållbart att basera löneökningar på tillfälliga växelkursförändringar eller en successivt försvagad krona.
Arbetskraftskostnader internationellt, analys 2023.pdf
