Kontakta oss Kurser och seminarier Teknikföretagen i Almedalen 2022 Val 22 Webbshop In English

Just nu har teknikforetagen.se vissa driftstörningar efter en planerad uppdatering. Vi arbetar på att lösa detta inom kort.

Ekonomisk analys 22 jun 2022

Sanktionerna biter – handeln med Ryssland fortsätter minska

Data över Sveriges utrikeshandel släpar en del. Nu har ändå handel med Ryssland för april dykt upp. Tidigare har vi rapporterat om en rejält minskad export till Ryssland i mars i år. Exporten för april visade inte så stora förändringar.

Foto: Sofia Sabel
Foto: Sofia Sabel

Noll i export av motorfordon precis som i mars, teleprodukter uppgick till några tusenlappar, metallvaror minus 98,5 procent, maskiner minus 88 procent samt eltekniska produkter och elapparater minus 98,6 procent allt jämfört med april i fjol. Det rör sig mot noll eller marginellt låga siffror. Total varuexport minskade inte jämfört med mars utan visade en liten ökning. Det var några kemiföretag som lyckade få i väg lite mer baskemiska produkter. Skälen till minskad export till Ryssland är väl kända vid det här laget som exempelvis handelssanktioner eller icke fullt fungerande finansiellt system. Därutöver är många företag oroade att värdet av varumärket naggas i kanten av att bedriva handel och avstår frivilligt. Det blir inte många kronor i export under resten av 2022. I genomsnitt försvinner dock inte exporten helt och hållet i år genom att det rullade på någotsånär under första kvartalet.

Kraftigt ner – men upp från andra

Råolja och petroleumprodukter är de två enskilt störst produkterna som Sverige importerar från Ryssland. Förra året uppgick importvärdet till cirka 10 Mdr SEK. Importen från Ryssland till Sverige av dessa produkter hann inte minska i mars bland annat som följd av eftersläpande leveranser. I april försvann dock i stort sett hela olje- och petroleumimporten och uppgick till låga 33 Mkr. Detta bidrog i sin tur till att hela Sveriges import av varor från Ryssland minskade med 92 procent jämfört med april i fjol. Det börjar röra sig mot noll även här.

Bortfallet av oljeprodukter från Ryssland innebar att importen av dessa i stället ökade från bland annat Kuwait, Libyen och Nigeria vilka Sverige mycket sällan gör affärer med. Norge levererade i stort sett som vanligt. Den mest omfattande importen av oljeprodukter i april kom dock från USA som täckte upp mer än väl av bortfallet från Ryssland.

Bra då Sverige har resursbrist

Om vi antar att teknikexport från Sverige till Ryssland har samma förädlingsgrad som den totala genomsnittliga förädlingsgraden, räknar vi med att det försvinner ungefär 4 Mdr kr i förädlingsvärde i år genom minskad export till Ryssland. Omräknat motsvarar det 3 600 helårsanställda i Sveriges teknikindustri som kan tänkas vara involverade i export till Ryssland. Motsvarande kalkyl för hela industrin omfattar 7 000 helårsanställda (av industrins 575 000 anställda).

Detta är bra. Sveriges industri har i dagsläget hög brist på arbetskraft. En del anställda som är involverade i handel med Ryssland kan nu frigöras till andra uppgifter och /eller arbeta med att bearbeta andra marknader. Sveriges export till Ryssland har i genomsnitt inte visat någon som helst tillväxt om vi ser till perioden 2007–2021 eller 22,5 Mdr SEK båda åren. Det är bättre att satsa fler av Sveriges begränsade resurser till exportmarknader som visar högre ekonomisk tillväxt.

Samtidigt vill Sveriges teknikindustri aldrig diskriminera en kund oavsett fattig eller rik, kön, religion, höger- eller vänsterhänta eller som besitter andra egenskaper. Alla är välkomna att köpa teknikprodukter från Sverige. Den uppkomna handelssituationen är därför näst intill tragisk, men är ytterst ett resultat av elak politik.

EU lite långsammare – men substitut har dykt upp snabbt här och där

Import till EU från Ryssland visar ännu inte någon exceptionell minskning. Ett skäl är att två tredjedelar av EU:s import från Ryssland är råolja, petroleumprodukter, kol och naturgas som bekant ännu inte fasats ut. Dessvärre visar ännu inte heller Al-oxid eller produkter av aluminium någon minskad importvolym till EU från Ryssland. Inte heller Nickelmalm, Ni-oxid samt produkter av nickel. Utöver Irland (Rusal) som står för merparten av EU:s försörjning av Al-oxid är vi främst hänvisade till Australien, Brasilien och Kina.

I djupaste Afrika

Importen av ökänt palladium från Ryssland har däremot minskat i högre grad än Al och Ni eller en halvering i maj i volym jämför med maj i fjol. Ungefär som förväntat har bortfallet från Ryssland kompenserats av en kraftigt ökad importvolym från Sydafrika. Sydafrika är näst störst i världen efter Ryssland i att tillhandahålla palladium. I övrigt finns det bara tre ytterligare leverantörer eller Kanada, USA och Zimbabwe. Det kommer att ta en stund att finna nya leverantörer till allt det som EU tidigare importerat från Ryssland.

Export från EU till Ryssland har fortsatt att minska i april. Exportvolymen av samtliga varor var 64 procent lägre (kalenderjusterat) i april i år jämfört med april förra året (60 procent i värde). Däremot har det varit mer nedåt för EU:s teknikexport. Exportvolymen var 78 respektive 80 procent lägre i mars och april jämfört med motsvarande månader förra året.

Vi noterar särskilt att Tysklands export av maskiner (världens största exportör av premiummaskiner) till Ryssland minskat i hög omfattning, eller med 60 procent i värde (62 procent i volym) i april i år jämfört med april förra året. Utöver minskad maskinexport har också exporten mer än halverats för insatsvaror av metall. Exporten av fordonskomponenter från Tyskland minskade därutöver med 98,6 procent i volym i april i år jämfört med motsvarande månad förra året. Förutom att en del internationella tillverkare tillfälligt eller på obestämd tid dragit sig ur Ryssland har detta bidragit till att Rysslands personbilsproduktion i det närmaste upphört. I april uppgick den till 19 900 enheter, en minskning med 85 procent från april förra året. Desperationen tilltar bland de styrande i Ryssland som menar att fordonsproduktion av inhemska varumärken ska tillta, men med teknikinnehåll som förknippas med 1980-tal. Lycka till.

Minskning från övriga

I övrigt kan konstateras att export till Ryssland från USA, Japan och Syd Korea minskade kraftigt även i april eller med 86 procent för USA och 75 procent för de två övriga jämfört med april förra året.

Export från Kina till Ryssland visar också en minskning i maj om än begränsad eller minus 9 procent jämfört med maj i fjol. Här noteras att Kina i någon mån börjat täcka upp för bortfallet från USA, Japan och EU. Det gäller livsmedel, drycker, läkemedel och främst baskemiska produkter. Det är möjligt att de sistnämnda produkterna kan användas till elaka saker och inte främst till framställning av exempelvis tvål. Total export från Kina till Ryssland ökade dock i hög grad i januari och februari i år. Minskningen har alltså skett perioden mars-maj eller efter invasionen av Ukraina och efter virusutbrott i Kina. Export från Kina till Ryssland förväntas öka av sällan skådat slag när virus och restriktioner i Kina kan skrivas av från dagordningen.

Till Kina flödar nu olje- och petroleumprodukter i hög omfattning från Ryssland. Dessa produkter omfattar 76 procent av Kinas totala import från Ryssland. Omräknat i Bpd (fat per dag) importerades mer olja från Ryssland än från Saudiarabien i maj. Obekräftade uppgifter om rabatter av rysk olja sägs ligga bakom.

Sanktionerna biter!

Man hör från en del håll att sanktionerna inte biter på Rysslands ekonomi med huvudargument att exportintäkterna från olje- och gasförsäljningen fortsätter att rusa in i den ryska statskassan. Argumentet har dock begränsad relevans eller för att citera Anders Ögren, professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universite, SvD-debatt 21/6:

”Det är nämligen så att sanktionernas primära funktion är att skära av Ryssland från möjligheterna att importera varor och tjänster. Att samla valutareserver på hög…hjälper Ryssland föga när man inte kan använda dessa för att inhandla nödvändiga varor och tjänster. Det är ingen slump att krig regelmässigt innefattar blockader mot import till krigförande länder på motståndarsidan. Däremot är det inget problem om motståndarsidan väljer att exportera sin produktion, så länge denna export inte kan omsättas i varor och tjänster.”

Kontakt