Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English

Den 1 oktober började de nya reglerna i LAS och Huvudavtalet att tillämpas. Arbetsgivarguiden är uppdaterad med alla förändringar.

Ekonomisk analys 13 maj 2022

Omfattande prisuppgång på industrivaror – hur länge till?

För några veckor sedan skrev vi om bidraget från olika varor och tjänster till den totala inflationstakten i Sverige. Merparten av inflationstakten i mars kunde kopplas till högre priser på energi i alla dess former samt på livsmedel där en prisuppgång för världsmarknadspriser på en del jordbruksvaror(råvaror) slagit igenom.

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Även industrivaror har visat en omfattande prisuppgång i början på 2022, som också i stort sett kan hänföras till energi och råvaror, men där den senare utgörs främst av stål, metaller, trävaror, plaster eller kemiprodukter. Industrins priser visar till skillnad från konsumentpriser en tvåsiffrig prisuppgång för närvarande. Men prisökningar på industrivaror har en tendens att försvinna i förädlingsled efter förädlingsled innan de dyker upp i någon konsumtionsvara. En del av prisökningarna i olika förädlingsled motverkas av ökad produktivitet och/eller effektivisering, eller så får vinstmarginalen ta en del av smällen.

I konsumentprisindex ingår också tjänster av allehanda slag vars priser inte dragit iväg lika mycket som många varor. Men industrin köper också tjänster för att få ihop sina produkter och det är inte någon hemlighet att prisökningar för tjänster inte ens är i närheten av det vi sett det senaste året för exempelvis varmvalsade coils >600 millimeter bred och mellan 3-4,75 millimeters tjocklek. För att få en uppfattning om hur industrins priser som omfattar både varor och tjänster sett ut under första kvartalet i år behöver vi vänta några veckor till de presenteras enligt nationalräkenskaper. Under sista kvartalet förra året var prisökningen i industrin för enbart varor nästan dubbelt så hög som prisökning för både varor och tjänster. Det betyder med andra ord att tjänstepriserna utvecklades betydligt svagare än priserna på varor.

En titt på producentpriserna för industrin i Sverige (försäljningspriser i folkmun) enligt den senaste statistiken från mars i år visar en historiskt hög uppgång jämfört med mars i fjol eller 24,5 procent inklusive energi. Vi måste backa till år 1974 för att finna liknande siffror. Jämförbarheten haltar lite, då vi i dammiga historieböcker är hänvisade till enbart industrivaror. År 1974 ökade industrins producentpriser också med 24,5 procent.

Vi är medvetna om att 54 procent av Sveriges nuvarande befolkning inte ens var en glimt i ögat hos mor eller far vid den tidpunkten. För att göra en lång historia kort för läsare som inte var med då det begav sig på 1970-talet hade Riksbanken inte något inflationsmål och att inte indexera ett affärskontrakt kunde bli föremål för tjänstefel. Samtidigt var full sysselsättning den ekonomiska politikens huvudmål, kosta vad det kosta ville, och överskottsmål för offentliga finanser handlade mer om största möjliga underskott. Lönebildningen var då också en rörig version av ett varmt ställe där priser jagade löner som jagade priser genom minst sagt snillrika följsamhets- och pottkonstruktioner.

Teknikföretagen hade inte mycket att sätta emot på den tiden. Lönerna ökade sammantaget med 48 procent under perioden 1973–1976 exklusive sociala avgifter. En bidragande orsak till en hög prisökningstakt 1974 var bland annat efterdyningar av den första globala oljeprischocken. Den skedde från andra nivåer än i dag eller från 3,56 USD per fat i juli 1973 till 10,10 USD per fat i januari 1974.

Industrins olika delbranscher kan delas in i fem huvudindelningar. En av dem eller insatsvaror (halvfabrikat) består av produkter som i sin tur hamnar i någon produkt för slutlig användning. De övriga är investeringsvaror, främst maskiner för stadigvarande användning, hushållens icke varaktiga varor, exempelvis isbergssallad, samt hushållens varaktiga varor exempelvis en porslinsmugg. Till detta adderas energivaror, främst el, gas, kol, olje- och petroleumprodukter.

Uppgången i industrins producentpriser inklusive energi i mars i år kan till en övervägande del förklaras av en omfattande prisökning på energi- och insatsvaror. Bidraget från dessa två, uppgick till 21,0 procentenheter av den totala ökningen för producentpriserna på 24,5 procent i mars. För övriga grupper ovan noteras förvisso också en hög prisuppgång i ett historiskt perspektiv, men den är inte i närheten av prisuppgången på energi- och insatsvaror.

Do whatever it takes

Från prisnivån vi noterade i mars för Sveriges industri sammantaget kan man leka lite med siffrorna. Skulle prisnivån från mars vara oförändrad månad för månad fram till mars nästa år kommer producentpriserna naturligtvis visa nolltillväxt i årstakt i mars-23 jämfört med i år. Med andra ord, nuvarande indexsiffra för industrins producentpriser skulle möta samma indexsiffra om ett år. Detta är emellertid föga troligt. Mindre troligt enligt vår mening är också att anta att prisnivån sammantaget för Sveriges industri är 24,5 procent högre i mars nästa år jämfört med mars i år. En sådan utveckling för närmast tankarna till mindre välskötta länder som exempelvis Venezuela med en inflationstakt för närvarande på 222 procent.

I mars i år ökade priserna för energivaror med 67,5 procent jämfört med mars i fjol. Låt oss anta att energipriserna i mars nästa år är 20 procent högre än de var i mars i år. Antag därutöver att insatsvarupriser minskar med 15 procent i årstakt, vilket ungefär kan bli fallet vid den tidpunkten enligt i vår senaste konjunkturrapport. Minskade priser på insatsvaror kan i sin tur bidra till att dämpa prisökningstakten för konsumtions- och investeringsvaror till exempelvis en ökning på fem procent vardera trots högre antagna energipriser mars-23/mars-22. Sammantaget skulle då producentpriserna för industrin i mars-23 begränsas till att bli 3,6 procent högre än i mars i år.

Vi och andra kan naturligtvis göra andra antaganden. Prisökningstakten kan bli högre eller lägre. Skulle energi- och insatsvarupriser i stället vara oförändrade mellan mars i år och nästa år måste priserna för investeringsvaror och konsumtionsvaror öka med 55 procent vardera för att producentpriserna sammantaget ska öka med 24,5 procent eller samma ökningstakt som vi nu ser för perioden mars-22/mars-21

Hur det kommer att blåsa kommande vinter eller hur krigsföring kommer att utvecklas m.m. kan självfallet inte förutspås i dagsläget, inte heller om det blir torrsommar i den tempererade zonen eller ej. Det går inte heller att bedöma exakt när alla produktionsanläggningar för elektronikkomponenter kan komma att vara i full gång. I vår senaste konjunkturrapport räknar vi med att den globala inflationsuppgång vi hittills sett i år knappast är gynnsam för någon och att dagens prisnivåer på främst insatsvaror inte är bestående utan vägen därifrån är ner. Jämfört med det tokiga 1970-talet när inflationsmål inte var uppfunna, förväntar vi oss att världens centralbanker rimligtvis fortsätter det de redan inlett, eller mer eller mindre. ”do whatever it takes” för att få ner inflationstakten framöver. Turkiet och Ryssland kanske kan utgöra undantag.


Fotnot:

Kostnaden för energivaror utgör ca 4 % av industrins totala kostnadsmassa. Andra insatsvaror samt tjänster utgör resten. Prisindex och dess vikter återfinns i Statistiska Centralbyråns databas.