Kontakta oss Kurser och seminarier Val 22 Webbshop In English
Ekonomisk analys 28 jan 2022

Ljusning i världshandeln med risk för bakslag

Världshandeln med bearbetade varor vände upp under oktober-november förra året, efter en gradvis nedgång från en topp i mars. I november hade världshandeln till och med överträffat den tidigare toppen.

Det ser alltså ut att ha ljusnat för den globala handeln mot slutet av 2021, då importvolymen till USA och Euroområdet tog mer fart. Det tyder på en förbättring efter att importen till dessa marknader gått sidledes under större delen av förra året. Kinas importvolym vände också upp i oktober-november, men den låg ändå en bra bit från tidigare toppnivå i april 2021.

Världshandeln steg med hela 25 procent i april förra året, då dess nivå jämförs mot den kraftigt nedpressade nivån i början av Coronakrisen ett år tidigare. Efter rekylen har årstakten trappats ned till 6,4 procent senast i november (så långt det hittills finns data). Nedtrappningen av tillväxttakten var förväntad då de extrema jämförelsetalen gradvis skulle falla bort.

Sveriges varuexport räknad i volym följer normalt utvecklingen i världshandeln med bearbetade varor hyggligt nära och visade en årstakt på 6,5 procent i november, se diagram nedan till höger. Frågan är om den uppåtgående trenden i världshandeln mot slutet av förra året har fortsatt, trots de senaste månadernas ökade smittspridning av den nya varianten av coronaviruset omikron i världen, nya lockdowns i Kina och återinförda restriktioner i andra länder som påverkar produktion, leveranser och även efterfrågan negativt.

ljusning-i-varldshandeln-med-bearbetade-varor.png

Årstakterna för importvolymerna föll under förra året för samtliga stora länderområden. Kina låg lite före i fallet, där årstakten föll relativt snabbt, till och med till minus i september. Därefter har den repat sig något och låg på en ökningstakt på 3,4 procent senast i november, se diagram nedan till höger. Om nivån på importvolymen kommer ligga kvar på ungefär samma nivå som i november under de första månaderna i år kommer årstakten åter falla då jämförelsen kommer göras mot ett uppsving i början av 2021, se diagram till vänster nedan.

importvolymen-tog-mer-fart-mot-slutet-av-2021.png

Årstakten för Sveriges varuexport på 6,5 procent i november kan ändå tolkas som stark, då den jämförs mot en redan hygglig nivå den hade hunnit nå i november 2020, då den återhämtat nästan hela raset från våren 2020. Årstakten i november 2021 är dessutom hög mot bakgrund av fortsatta störningar i leveranser av insatsvaror och fortsatt brist på nödvändiga komponenter för industriproduktion i en rad branscher, särskilt vad gäller halvledare för motorfordonsindustrins produktion.  

Då vi säsongsrensat SCB:s tidsserier över exportvolymen för delbranscher inom teknikindustrin framgår att nivåerna på exportvolymen av maskiner respektive mätinstrument vänt upp under september-november förra året efter ett fall i augusti, se diagram nedan till vänster. Dessa delbranscher visade redan under andra halvåret 2020 en stark återhämtning efter djupdykning i början av pandemin.

Även exporten av personbilar nådde en hög nivå under andra halvåret 2020, efter det inledande raset i början av krisen då produktionen delvis stoppades på grund av nedstängningar och leveransproblem. Under loppet av 2021 förvärrades emellertid bristen på nödvändiga komponenter för produktionen av bilar, vilket åter ledde till upprepade produktionsstopp, både under våren och bitvis under andra halvåret. Dessa störningar påverkade också exporten av personbilar, som föll markant i augusti förra året. En viss återhämtning skedde därefter under oktober-november, men exportvolymen av personbilar och lätta motorfordon låg ännu i november klart under tidigare nivå innan fallet i augusti, se diagram nedan till höger.   

exportvolymerna-tog-fornyad-fart-mot-slutet-av-2021.png

Bidraget till teknikindustrins exportökning förra året kom alltså främst från instrument- och maskinindustrin. Enbart maskinindustrin väger tungt i Sveriges varuexport med en andel på drygt 14 procent (2020). Efterfrågan på maskiner tog alltså fart redan från andra halvåret 2020, efter att ha legat i träda sedan mitten av 2019. Att maskinindustrin lyckades upprätthålla den högre produktionsnivån förra året beror också på att den inte drabbades i så hög grad av störningar i flödet av insatsvaror i jämförelse med exempelvis fordonsindustrin.

Under 2021 tog även Sveriges export av läkemedel förnyad fart, en bransch som heller inte påverkats nämnvärt av brist på insatsvaror under krisen, se diagram till vänster nedan. Denna export utgör en mindre andel av varuexporten, cirka 6 procent (2020), men dess kraftiga uppsving under förra året har förstås också bidragit till att hålla uppe Sveriges export och till att motverka en svagare utveckling på grund av flaskhalsar i andra industribranscher.

exporten-av-lakemedel-okade-ater-starkt-2021.png

Vidare fick exporten av trävaror ett markant lyft under pandemin i samband med ökat hemarbete, ”hemmafixande”, renoveringar och husbyggande, både i Sverige och i omvärlden. Den effekten klingade av under förra året. Exportvolymen av trävaror från Sverige föll nästan konstant under 2021 till och med november, se diagram ovan till höger.

Sammanfattningsvis kan den uppåtgående tendensen för världshandeln mot slutet av förra året tyda på en ljusning för Sveriges export sammantaget, även om det ännu ser jämförelsevis mörkare ut för vissa delar av exporten. Ökad efterfrågan från USA och Euroområdet har pekat uppåt på senare tid, men utvecklingen i Kina ser mer osäker ut. Mot bakgrund av Kinas nolltollerans mot ökad smittspridning, nya, hårda lockdowns och isoleringar av individer i karantän, finns en risk för att brist på insatsvaror från Kina kommer fortsätta att påverka även industrier i västvärlden. Det är alltså ännu för tidigt att blåsa faran över för fortsatta flaskhalsar i produktion och exportleveranser.


Fotnot:

Maskinindustrin är Sveriges största exportbransch och svarade för 14,4 procent av varuexporten 2020. Maskinexporten uppgick då till 206 Mdr mot 191 Mdr för fordonsexporten, vars andel av varuexporten uppgick till 13,4 procent. Den sammanlagda exporten från teknikindustri utgjorde 44,6 procent av varuexporten. Exporten av skogsvaror totalt uppgick till 144 Mdr 2020 och svarade för cirka 10 procent av varuexporten.