De kraftigt ökade elpriserna ser ännu inte ut att ha fått några markanta spridningseffekter på andra konsumentpriser, som på livsmedel. Visserligen steg priser på livsmedel respektive kläder något mer mellan november och december jämfört med förra året, rensat för säsongseffekter, men bidraget till förändringen av inflationen mellan november och december totalt blev måttliga 0,1 procentenhet vad gäller livsmedelspriser.
Inflationstakten exklusive energi i Sverige har hittills under coronapandemin legat under inflationsmålet på 2 procent, se diagram nedan. Bristen på insatsvaror och kraftigt högre frakt- och energikostnader har slagit igenom på producentpriser, men än så länge inte på konsumentpriser. Vi har i tidigare nyhetsbrev samt konjunkturrapport visat att sambandet mellan producentprisernas utveckling och konsumentprisernas varit närmast obefintligt historiskt sett, vilket även gällt under det senaste året.
Utvecklingen för inflationstakten i Sverige skiljer sig kraftigt från motsvarande i USA, där KPI exklusive energi tog fart redan i april 2021 och klättrat vidare till höga 5,6 procent i december förra året, se diagram. Denna siffra kan alltså jämföras mot Sveriges på 1,7 procent i december. Den stora skillnaden beror i stora drag på att hushållens konsumtion i USA fått stark stimulans med statliga bidrag som fått efterfrågan på inte minst bilar att skjuta i höjden. Det medförde brist på både nya och begagnade bilar, vars priser också sköt i höjden under förra året. Eftersom bilinköp väger mycket tyngre i konsumentprisindex i USA jämfört med exempelvis Sverige får prisökningen på bilar ett mycket större genomslag på USA:s inflationstakt. Efterfrågan på bilar i Sverige har heller inte tagit fart på samma sätt som i USA under fjolåret, varför priserna på bilar i Sverige heller inte stigit som i USA. Priser på begagnade bilar i USA vände åter upp under oktober-december förra året och bidrog i relativt hög grad till inflationstakten på 5,6 procent (exklusive energi). Inflationstakten exklusive energi i Eurozonen har inte heller tagit så snabb fart som i USA, även om den stigit mer än i Sverige, då den i december låg på 2,8 procent.
Kontentan av denna jämförelse är att stora skillnader mellan hushållens konsumtionsmönster i olika länder, som i USA och Sverige, kan få inflationstakten att gå åt olika håll. Det blir alltså fel att befara att inflationen i Sverige nu ska följa samma bana som i USA.
