Hushållens förväntningar på den egna ekonomin de kommande 12 månaderna föll också kraftigt i mars, från nettotalet 10 i februari till minus 2 i mars. (Nettotalet visar andelen hushåll som svarat att de förväntar sig att den egna ekonomin kommer att förbättras minus andelen som räknar med en försämring). Hushållen har inte varit så här pessimistiska om utsikterna för den egna ekonomin sedan 1996, se diagram nedan till höger.
Den snabbt förändrade synen på utsikterna för den egna ekonomin i mars kan sannolikt till stor del kopplas till att hushållens inflationsförväntningar steg kraftigt i mars. Hushållen har alltså svarat på frågan: ”Hur många procent tror du att priserna i allmänhet (dvs. de svenska konsumentpriserna) kommer att förändras de närmaste 12 månaderna?” Hushållens uppfattning i februari om vad inflationstakten uppgick till i februari låg på 7,6 procent, högre än den faktiska siffran på 4,5 procent (enligt KPI med fast ränta). Det intressanta är här i vilken grad förväntningarna ändras och inte om hushållen kan pricka in den faktiska inflationstakten.
I februari räknade hushållen med att inflationstakten på ett års sikt skulle uppgå till 6,6 procent. I mars skruvade hushållen upp siffran till 10,2 procent, se diagram nedan till vänster. Efter att ha legat relativt stabilt under en längre period från 2018 började inflationsförväntningarna ta fart redan i augusti förra året. I mars i år tog de därutöver ett rejält kliv uppåt.
Hushållen förväntar sig vidare att bolåneräntorna ska stiga snabbare än tidigare. Redan i februari märktes att hushållen började förvänta sig en snabbare uppgång i bolåneräntor. I mars skruvades dessa förväntningar upp ytterligare. Om ett år räknar hushållen nu med att den rörliga bolåneräntan kommer att ligga på cirka 3,1 procent och om fem år på cirka 3,9 procent, se diagram nedan till höger.
Hushållens snabbt förändrade uppfattning om läget för den egna ekonomin, med stigande inflation och bolåneräntor, ger avtryck på deras förväntningar på deras egna inköp av kapitalvaror under de närmaste 12 månaderna som nu tyder på ökad försiktighet. Nettotalet för egna inköp av kapitalvaror under det närmaste året föll från minus 10 i februari till minus 17 i mars.
Även andra faktorer än inflation och bolåneräntor kan komma att påverka hushållens konsumtion det närmaste året, såsom utvecklingen på arbetsmarknaden, på aktiemarknaden, bostadspriser med mera, förutom oron kring kriget i Ukraina och det säkerhetspolitiska läget. Ännu saknas data över om hushållens konsumtion börjat påverkas av det förändrade läget från och med mars. Vi återkommer med en uppföljning.
