Rysk börs och valutamarknad visar inga marknadspriser
Så vad har hänt sedan invasionen den 24 februari? Då det inte har gått så lång tid och data släpar efter finns inte så mycket data som visar effekter på ekonomin. Högfrekvent finansiell data skulle kunna ha kastat ett visst ljus på utvecklingen. Men ras på den ryska börsen och för rubeln medförde att handeln initialt stoppades och nu är begränsad. Den ryska börsen stängdes den 25 februari och öppnades sedan igen för ett mindre antal aktier och transaktioner, vilket i praktiken innebär att den inte fungerar. Detsamma gäller för marknaden för rubeln. Även rubeln rasade i värde i början av kriget vilket gjorde att den ryska centralbanken vidtog åtgärder för att motverka fallet, som att stänga börsen, begränsa möjligheten att föra ut utländsk valuta och kapital samt att höja styrräntan från 9,5 till 20 procent.
Inflationen accelererar
Ett fallande värde på rubeln påverkar den ryska ekonomin på flera olika sätt. Bland annat innebär det att importen blir dyrare och att inflationen stiger. I diagrammet nedan är det tydligt att det finns en nära koppling mellan utvecklingen av växelkursen och prisökningstakten i konsumentledet, KPI-inflationen. Att Ryssland gör allt för att stötta rubeln i dagsläget är därmed förståeligt.
Annekteringen av Krim i början av 2014, sanktionerna som då trädde i kraft liksom halveringen av oljepriset under 2014 bidrog till ett kraftigt ras i rubelns värde under 2015. Detta fick i sin tur inflationen att dra i väg till tvåsiffriga tal, alltså långt över det inflationsmål på fyra procent som infördes 2015. Inflationen accelererade även under pandemiåren. Inledningsvis kan uppgången ha varit kopplad till att rubeln deprecierade, något IMF lyfte i slutet av 2020. Fondens syn var därför att det ökade inflationstrycket endast var tillfälligt. Men inflationen fortsatte att stiga även när rubeln stärktes. I februari i år uppgick inflationen i Ryssland till drygt nio procent, i början av 2015 var inflationen cirka 2,5 procent. Uppgång i inflationen har varit bred. Ryssland har liksom andra länder påverkats av olika restriktioner kopplade till pandemin och flaskhalsar som lett till framförallt stigande varupriser under pandemiåren.[1] Som en följd av stigande inflation och även stigande inflationsförväntningar höjdes styrräntan gradvis under 2021.
De sanktionsprogram som nu snabbt har genomförts minskar handeln med omvärlden vilket leder till ytterligare brist på varor och därmed fortsatt press upp på priser. Veckovis data visar också att prisökningstakten har accelererat sedan invasionen av Ukraina, sammantaget har priserna stigit med åtta procent sedan slutet av februari, vilket skulle innebära en årstakt på nästan 14 procent redan i mars. Vissa matvaror har stigit med upp till 60 procent under de senaste sex veckorna.[2] Även inflationsförväntningarna har dragit iväg. Intressant att notera i diagrammet nedan är även att uppfattningen och förväntningarna på inflationen är klart högre än faktiskt utfall.
Ryssland har därmed drabbats av ytterligare en kraftig negativ utbudschock, något som slår hårt och brett på det ryska samhället. Hushållens framtidsförväntningar gick också tillbaka i mars (se bild nedan till höger). Men bilden visar också på ett tydligt samband mellan utvecklingen av synen på nuläget och oljepriset. För att verkligen sätta käppar i hjulet på rysk ekonomi skulle ett stopp av handel med rysk energi vara av stor betydelse. Det kanske inte är möjligt att genomföra detta idag då det skulle slå hårt även på länder som Tyskland och Italien. Men på sikt är det sannolikt den vägen Västvärlden kommer att gå.
[1] Monetary Policy Guidelines for 2022–2024 - Bank of Russia
[2] Lök har ökat med 60 procent, socker och vitkål 50 procent, morötter 37 procent och bananer med 30 procent mellan vecka åtta och vecka 14.
