Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English

Den 1 oktober började de nya reglerna i LAS och Huvudavtalet att tillämpas. Arbetsgivarguiden är uppdaterad med alla förändringar.

Ekonomisk analys 29 apr 2022

Fortsatt stark arbetsmarknad

Oftast sker det inga tvära kast i arbetsmarknadsstatistiken. Och visst är det så att arbetsmarknaden reagerar på konjunkturen med en viss eftersläpning. Men det var inte helt otänkbart att kriget i Ukraina hade satt några spår i ny data över arbetsmarknaden. Det är ingen liten händelse. Men så blev det inte.

Foto: Jonas Bilberg / Bredda bilden
Foto: Jonas Bilberg / Bredda bilden

Att det inte skulle bli några tvära kast i AKU-data för mars var dock inte helt oväntat. Dessa visade på ett aningen mindre starkt läge på arbetsmarknaden. Sysselsättningen minskade något vilket bidrog till att arbetslösheten steg och landade på 7,6 procent. Antalet nyanmälda och kvarstående lediga platser var samtidigt fortsatt höga.

Arbetsförmedlingens data över varsel var också kvar på historiskt låga nivåer i mars, vilket är positivt. Mindre bra är att deras data över arbetslösheten visar på en viss uppgång i långtidsarbetslösheten för april.

Konjunkturinstitutets barometer för april, där frågor ställs om anställningsplanerna under de kommande tre månaderna, visade inte heller några tecken på att arbetsmarknaden håller på att svalna av.

Sysselsättningen föll tillbaka något i mars

Enligt olika statistikkällor steg sysselsättningen under förra året. Enligt nationalräkenskaperna (NR) var sysselsättningen i slutet av 2021 nästan tillbaka på samma nivå som i slutet 2019, medan antalet anställda enligt den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken hade ökat med 2,5 procent eller drygt 120 000 personer under samma period (se diagram nedan).

1-sysselsattningen-okar-sysselsattning-manadsdata.png

Enligt AKU:s kvartalsdata dröjde det till första kvartalet i år innan sysselsättningstappet var återhämtat. Mellan det första kvartalet i år och första kvartalet förra året, då botten var enligt AKU, ökade sysselsättningen med cirka 145 000 personer. Tittar man på månadsstatistiken visar den en stark ökning i slutet av förra året och i början av detta år. En stark real utveckling under 2021 och förväntningar om fortsatt god utveckling förklarar den snabba ökningen. I mars minskade sedan sysselsättningen med cirka 20 000 personer från föregående månad, säsongsrensat. Månadsförändringar ska dock tas med en nypa salt givet att bland annat säsongsrensningen är relativt skakig.  

Arbetslösheten steg något i mars enligt AKU

Även arbetskraften minskade något i mars, men mindre än nedgången i sysselsättningen (se diagram nedan till höger). Arbetslösheten enligt AKU steg därför något i mars och uppgick till 7,6 procent säsongsrensat, att jämföra med 7,3 procent i februari. Utfallet innebär fortfarande en tydlig nedgång jämfört med i januari 2021 då den uppgick till 8,1 procent. Det innebar att cirka 454 000 personer var arbetslösa i mars, ej säsongsrensat. Statistiken från AKU och Arbetsförmedlingen blev därmed lite mindre samstämmig, då den senare för mars visade på en marginell nedgång av arbetslöshet till 7,0 procent säsongsrensat (se nedan till vänster).[1]

2-arbetsloshet-arbetskraft-och-sysselsattning.png

Arbetsförmedlingen veckostatistik tyder vidare på att långtidsarbetslösheten ökade något under april. Andelen av de arbetslösa som varit arbetslösa i sex, tolv och 24 månader är därmed fortsatt betydligt högre än innan pandemin (se diagram nedan). Nästan 50 procent av de arbetslösa har varit det i åtminstone tolv månader och nästan 30 procent av de arbetslösa har varit utan arbete i över 24 månader. Att vi kliver in i nästa kris med en så hög långtidsarbetslöshet ökar risken för att arbetslösheten fastnar på en hög nivå.

3-langtidsarbetslosheten-hog-och-stiger.png

Bilden oförändrad; historiskt hög vakansgrad och låga varsel

Antalet nyanmälda och kvarstående lediga jobb för mars var samtidigt kvar på väldigt höga nivåer och antalet kvarstående lediga jobb ökade med drygt 7000 och uppgick till nästan 160 000 (se diagram nedan till vänster). Vakansgraden[2] är historiskt hög, vilket liksom tidigare tyder på matchningsproblem på arbetsmarknaden. Det låga antalet varsel indikerar också att arbetsmarknaden utvecklades starkt i mars.

4-manga-lediga-jobb-laga-varsel.png

Ökad brist på arbetskraft

Några tydliga spår av det pågående kriget i Ukraina kan alltså inte noteras i data från AKU eller Arbetsförmedlingen. Inte heller i Konjunkturinstitutets barometer från april finns tecken på någon markant avmattning på arbetsmarknaden, trots att denna data är framåtblickande.[3] Liksom tidigare visar barometern på positiva anställningsplaner under de tre kommande månaderna i hela näringslivet. Utvecklingen sedan förra barometern spretar (se diagram nedan till vänster). En övervägande andel av företagen inom tillverkningsindustrin anger dessutom att de har brist på arbetskraft. Allt fler inom handeln och de privata tjänstenäringar anger också att de har brist på arbetskraft.   

Arbetsmarknaden brukar förvisso reagera på konjunkturen med en viss eftersläpning, men vid en så stor chock till ekonomin som kriget i Ukraina innebär hade man kunnat förvänta sig en något snabbare effekt. 

5-anstallningsplaner-fortsatt-positiva.png

[1] Arbetslösa enligt Arbetsförmedlingen avser öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadsprogram, 16–64 år.

[2] Senast data är kvartal fyra 2021.

[3] Företagens svar samlades in mellan 31 mars och 20 april.