Design som konkurrensmedel

Bra design handlar inte bara om utseende. Detta gäller inte minst inom ergonomi. I möbelbranschen är det här en självklarhet. Möbeltillverkaren Swedeses klassiska fåtölj Lamino kom redan 1956, men står sig än i dag och är en favorit i många hem världen över. 1999 utsågs den till århundradets möbel av inredningstidningen Sköna hem. En förklaring till succén är sannolikt att designern Yngve Ekström lade mycket tid på att undersöka sittergonomi och hur kroppen fungerar.

Bilar och design går förstås också hand i hand. Volvo blev snabbt kända världen över för sina säkerhetslösningar, men även inom andra områden har företaget visat att de ligger i framkant. I början av 2000-talet satte Volvo Cars ihop ett projektteam bestående av enbart kvinnor för att ta fram en konceptbil. Tanken var att kvinnor var de mest krävande kunderna för bilar i premiumsegmentet och om man kunde möta deras förväntningar så skulle man överträffa männens. Av de idéer som kom fram i projektet återfinns i dag över hälften i Volvos vanliga bilmodeller, till exempel fickparkeringshjälp, automatiskt start-stopp vid rödljus, säkerhetsdäck som går att köra på även efter en punktering, nycklar som låser upp bilen bara man närmar sig med nyckeln i fickan eller väskan och ergonomiska säten där förarens sittposition sparas i nyckeln.

Men även utanför de mest självklara branscherna är god design av stor vikt. Ett exempel är när ingenjören och uppfinnaren Åke Hörnell 1976 utvecklade den automatiskt nedbländande svetshjälmen Speedglas som sedan dess har underlättat svetsarbete, och skyddat svetsarnas ögon, världen över. Redan när Åke Hörnell studerade på Chalmers började han forska på tillämpning av LCD-teknologi (flytande kristaller). Han utvecklade ett glas som reagerade vid vissa ljusförhållanden och insåg att det skulle kunna vara praktiskt för svetsare. Glaset i svetshjälmen Speedglas bländar ner automatiskt när svetsaren arbetar. 1980 startade han Hörnell Elektrooptik, senare Hörnell International, som producerade svetshjälmarna och blev den största arbetsgivaren i Gagnef i Dalarna. 2004 köptes företaget av amerikanska jätten 3M.

Stora Designpriset

Industridesign föddes som begrepp efter den stora världsutställningen i New York 1939–1940. Utställningens tema var ”Building the world of tomorrow” och i den här framtidsvärlden trodde man att industriell formgivning skulle spela en allt större roll, vilket den också kom att göra. Designens betydelse för konkurrenskraft och lönsamhet är bakgrunden till att Teknikföretagen 2003 instiftade Stora Designpriset.

Den första vinnaren i Stora Designpriset 2003 blev Volvo Personvagnar för Volvo XC90. Foto: Thomas Doerfer/Wikimedia Commons.

Den årliga utmärkelsen delas ut i samarbete med stiftelsen Svensk Industridesign, SVID, och föreningen Svensk Form. Syftet är att uppmärksamma företag som nått framgång till följd av ett integrerat och konsekvent designarbete. Hittills har följande företag och designlösningar prisats:

• 2003 – Volvo Personvagnar för Volvo XC90.
• 2004 – Sony Ericsson Mobile Communications för mobiltelefon T610.
• 2005 – Movimento för elektroniska diagnos- och analysverktyget Puma.
• 2006 – Jolife för Lucas, mekanisk hjärtkomprimerare.
• 2007 – DeLaval International för designmanualen ”The DeLaval flow”.
• 2008 – Tobii Technology för ögonstyrda bildskärmar T60, T120, X120, P10.
• 2009 – Axis AB nätverkskameror.
• 2010 – Waterproof för W1 dykdräkt.
• 2011 – Bellman & Symfon hörhjälpmedlet Domino.
• 2012 – POC för Trabec cykelhjälm.
• 2013 – Hestra, handskar för skidåkning och andra sporter.
• 2014 – Ericsson för A.I.R. antenlösning.
• 2015 – Husqvarna Technical Extreme, arbetskläder.
• 2016 – Teenage Engineering för pocket operators, små syntar för musikskapande.
• 2017 – Actsafe för ACX Power Ascender, ett motordrivet hjälpmedel för rep-accessarbete.
• 2018 – Cake för Kalk, en elektrisk offroadmotorcykel.
• 2019 – CELLINK för 3D-bioskrivaren BIO X. En skrivare för bio-bläck som skriver ut mänskliga vävnadsstrukturer i 3D.
• 2020 – Exeger för Powerfoyle, en solcellslösning.

Skribent: Sara Johansson