Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Igår 04 feb 2021

Bra utbildning för en bra start

Från von Platens och Munters examensarbete till dagens mångfacetterade ingenjörsprogram. De tekniska utbildningarna har lagt grunden till många svenska framgångar.

Elever vid KTH:s avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst på bild från 1893.  Bild från Tekniska museet.
Elever vid KTH:s avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst på bild från 1893. Bild från Tekniska museet.

Det var ingen dålig start på två uppfinnarkarriärer, och heller inget dåligt slut på en utbildning – Baltzar von Platens och Carl Munters examensarbete från KTH 1922, det som formulerade principerna för det moderna kylskåpet. von Platen och Munters hörde till den första generationen av civilingenjörer som fått sin utbildning vid Kungliga Tekniska högskolans nya anläggning vid Vallhallavägen i Stockholm. Den hade invigts mitt under första världskriget, 1917, och väckte uppmärksamhet genom imponerande arkitektur i nationalromantisk tegelstil – och för tiden toppmoderna laboratorier.

I ett av dessa laboratorier huserade von Platens och Munters handledare Edvard Hubendick, själv berömd uppfinnare som bland annat låg bakom den välkända pentamotorn. Nu var han professor i det nya ämnet förbränningsmotorteknik, och hade format förbränningsmotorlaboratoriet till ett veritabelt forskarcentrum. Men ingen av hans uppfinningar kunde mäta sig med det genomslag som väntade de två unga teknologernas absorptionskylskåp, som inom några år skulle bli en världssuccé under varumärket Elektrolux.

Inspiration från Frankrike

KTH, som vid denna tid ännu var landets enda tekniska högskola, räknade sitt ursprung till 1827, året då Teknologiska institutet inrättades i Stockholm. Detta var en synnerligen enkel och handfast utbildning i teknologiska färdigheter, vilken i likhet med Chalmerska slöjdskolan i Göteborg (1829) tillkommit med inspiration från Europas då ledande tekniska utbildningsinstitution, École polytechnique i Paris. Men redan vid 1600-talets slut hade Christopher Polhem, känd som den svenska mekanikens fader, bedrivit teknisk undervisning i sitt ”Laboratorium mechanicum”, och de pedagogiska mekaniska modeller han tillverkat för ändamålet var fortfarande i bruk på Teknologiska institutet under dess första decennier.

Länge var det inom det militära systemet som merparten av all teknisk utbildning ägde rum. Ordet ”ingenjör” har ursprung i det militära, och beteckningen ”civilingenjör” tillkom först på 1800-talet, då även civila tilläts ta del av utbildningen i väg- och vattenbyggnadskonst. 1800-talets stora infrastrukturprojekt, kanalerna och senare järnvägarna, bidrog starkt till att skapa ett behov av utbildade ingenjörer. Byggandet av Göta kanal var en väldig kraftsamling men också en sorts temporär utbildningsanstalt för tekniker. Inte för inte har kanalbygget, som stod färdigt 1832, kallats ”världens längsta tekniska högskola”.

Nya tider

Med det industriella genombrottet ökade också behovet av välutbildade ingenjörer. Det praktiskt inriktade Teknologiska institutet behövde moderniseras, och utbildningen bli både längre och mer teoretisk. Namnbytet till Kungliga Tekniska högskolan i samband med femtioårsfirandet 1877 markerade att Sverige nu hade sin första högre tekniska utbildning. Samtidigt utvecklades Chalmers i Göteborg och därtill en rad tekniska elementarskolor i övriga industristäder – Malmö, Borås, Norrköping, Örebro, Eskilstuna och Härnösand – som skulle tillgodose det ständigt ökande behovet av ingenjörer i samhället.

Om utbildningssatsningarna vid 1800-talets mitt kan ses som en konsekvens av den första industriella revolutionen blev det ännu tydligare att den tekniska utbildningens kvalitet var avgörande för teknikutvecklingen när den andra industriella revolutionen tog fart, kring 1900. Från Teknologiska institutet utexaminerades Gustaf de Laval, som sedan doktorerade i kemi vid Uppsala universitet 1872. Ett kvartssekel senare tog Gustaf Dalén examen på Chalmers och fortsatte studierna på Polytechnikum (ETH) i Zürich. Båda omsatte de teoretiska kunskaperna i uppfinningar som låg till grund för blivande världsföretag. När Gustaf Dalén tilldelades 1912 års Nobelpris i fysik var han den första pristagaren som var ingenjör till utbildningen. Detta var en viktig markering av teknikvetenskapernas växande betydelse, och en ännu tydligare manifestation var när teknologie doktorsgrad infördes på KTH 1927 och på Chalmers 1940.

Mellankrigstiden var ett brytningsskede även i ett annat avseende. År 1921, samma år som allmän och lika rösträtt infördes i Sverige, fick kvinnor rätt att söka till tekniska högskoleutbildningar på samma premisser som män. Kemisten Vera Sandberg, som antagits till Chalmers så tidigt som 1914 och som är känd som Sveriges första kvinnliga ingenjör, hade exempelvis behövt tentera sig in på utbildningen, medan hennes manliga studiekamrater antagits på sina betyg. Nu öppnades systemet för kvinnor – åtminstone i teorin. I praktiken skulle det dröja till 1970-talet innan kvinnor blev mer vanliga bland studenterna på de tekniska högskolorna.

Kemisten Vera Sandberg, som antogs till Chalmers 1914, är känd som Sveriges första kvinnliga ingenjör. Här porträtterad 1937. Bild från Svenska teknologföreningen, TAM-Arkiv.

Nya utbildningar avspeglar behoven

På 1960- och 70-talen expanderade utbildningssystemet, och tekniska högskolor inrättades. Förutom i Stockholm och Göteborg även i Lund, Linköping och Luleå. Teknik fick även en central roll vid regionala högskolor som Blekinge, Mälardalen, Dalarna, Skövde med flera. Nya utbildningar etablerades också. Exempelvis inrättades Sveriges första civilingenjörsutbildning i datateknik 1975 vid Linköpings universitet.

1978 utexaminerades omkring 1 500 civilingenjörer årligen vid de svenska lärosätena. Fyrtio år senare, 2018, låg motsvarande siffra på drygt 4 400. Andelen kvinnor som tog ut en civilingenjörsexamen ökade under samma tid stadigt, från 8 procent 1978 till 35 procent 2018. Utbildningen har hela tiden avspeglat samhällets förändringar och behov. Inte minst har antalet utbildningsprogram ökat med åren, och bara på KTH erbjöds det år 2020 inte mindre än 18 olika civilingenjörsprogram, därtill arkitektutbildning och 11 högskoleingenjörsprogram. Vårt samhälle har blivit mer och mer mångfacetterat. Detsamma kan sägas om ingenjörsrollen och den tekniska utbildningen.

I år firar Teknikföretagen 125 år och det gör vi i hållbarhetens tecken. Under sex webbsända tv-program sätter vi strålkastarljuset på lösningar av olika hållbarhetsutmaningar och fördjupar diskussionen tillsammans med politiker, experter och företagsledare. Se programmen här.