Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Artikel 05 okt 2021

Ny maktbalans i EU kräver att Sverige flyttar fram positionerna

EU är just nu i ett formativt skede, med potentiellt stora konsekvenser för industrin i Sverige. När nästa regering tillträder krävs en tydlig linje för EU:s utveckling, med målet att EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga region. Det arbetet måste inledas redan nu.

När Sverige tar över ordförandeskapet för EU i januari 2023 innebär det en möjlighet att sätta agendan för EU:s arbete och driva frågor som är av stor betydelse för Sverige. Med industrin som motor i den svenska ekonomin bör Sveriges främsta prioritering vara att skapa rätt förutsättningar för en innovativ och konkurrenskraftig industri i Europa. Dessvärre ser vi just nu en utveckling inom EU som går i motsatt riktning på många områden. Det kräver att svenska beslutsfattare redan nu blir mycket mer aktiva i EU-frågor, för att lägga grunden för vad Sverige kan driva under ordförandeskapet.

Med Storbritanniens utträde ur EU har det skapats en ny maktbalans inom unionen som Sverige måste förhålla sig till. Utan Storbritannien har Sverige fått det svårare att påverka EU:s utveckling, när inflytelserika länder som Tyskland och Frankrike sluter samman bakom en gemensam agenda. En agenda som kännetecknas av en ökad statlig inblandning och detaljstyrning i den europeiska ekonomin.

Inom EU:s industripolitik har de bland annat föreslagit att öppna upp EU:s statsstödsregler och konkurrenslagstiftning för att möjliggöra omfattande offentliga satsningar till den inhemska industrin, samt tillåta sammanslagningar av storbolag. Detta riskerar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, vilket särskilt missgynnar mindre länder som Sverige med en stor andel innovativa små- och medelstora företag. Svenska företag är världsledande i att ta fram innovativa tekniklösningar, men för det krävs konkurrens på lika villkor.

Även den sociala pelaren inom EU har utvecklats till ett problematiskt område. När den sociala pelaren undertecknades var det mot löftet att principerna inte skulle leda till bindande lagstiftning. Ansvaret för att uppfylla principerna skulle ligga på de enskilda medlemsstaterna. Så blev det inte, utan lagförslag om minimilöner och lönetransparens riskerar istället att slå sönder den nordiska arbetsmarknadsmodellen och flytta den slutliga makten över svensk arbetsmarknad till Bryssel.

Parallellt ser vi en oroväckande trend mot ökande detaljstyrning i EU:s lagstiftning och användningen av så kallade delegerade akter, ett verktyg som ger större makt till EU-kommissionen samtidigt som transparensen och medlemsstaternas inflytande minskar. Det gör även att regelverket blir svårare att anpassa efter den senaste teknikutvecklingen.

Sammantaget riskerar det att underminera den inre marknadens funktionssätt och därmed även kärnan i EU-samarbetet. Lägg därtill en växande EU-skepticism i många medlemsländer som utmanar sammanhållningen inom EU. En sådan utveckling gynnar ingen, men vore särskilt skadligt för just Sverige.

Den svenska exporten motsvarar hälften av vår BNP. Mer än 70 procent av vår export går till den inre marknaden, vilket understödjer fler än 700 000 jobb i Sverige. Frågan om vilket EU vi vill se – och som Sverige behöver – måste därför ligga högre upp på den politiska dagordningen och ta betydligt större utrymme i den nationella debatten. Särskilt då mer än hälften av Sveriges lagar och regler fattas i Bryssel.

Ramarna för vad Sverige kan driva under ordförandeskapet formas nu. Sverige behöver därför bli mer strategiskt i EU-arbetet, med en tydlig EU-agenda att bygga allianser av likasinnade kring för att stärka Sveriges påverkan i Bryssel. För oss är visionen tydlig: EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga region. För det krävs ett EU som skapar bästa möjliga förutsättningar att bedriva näringsverksamhet inom EU och tillgång till globala marknader.

Framgångsrika företag, innovation och teknikutveckling är avgörande för att Sverige och EU ska kunna nå högt ställda mål om stärkt konkurrenskraft, grön och digital omställning, samt förbättrade sociala villkor inom unionen. Det är även grunden för Sveriges välstånd och välfärd och måste nu vara ledstjärnan i Sveriges EU-arbete.

Teknikföretagens förslag:

Öka Sveriges inflytande över unionens utveckling

I och med Storbritanniens utträde ur EU tappade Sverige en viktig allierad och stark marknadsliberala kraft inom EU. Med en ny maktbalansen i unionen, som leder mot en ökad statlig inblandning i den europeiska ekonomin, behöver Sverige nu ta en mer aktiv roll i EU:s utveckling.

Teknikföretagen efterfrågar därför en tydlig svensk EU-agenda, med konkreta förslag att bygga nya allianser av likasinnade för att stärka Sveriges påverkan i EU. Det kräver även att svenska beslutsfattare blir mer proaktiva och engagerade i EU-frågor, samt att Sverige kommer in tidigare i EU-processerna.

Stärk förutsättningarna att bedriva näringsverksamhet inom EU

EU:s industripolitik ska skapa bästa möjliga förutsättningar att bedriva näringsverksamhet inom Europa. Det är inte politikens roll att skapa tillväxt, utan att undanröja hinder för företagen att växa. Istället för offentliga satsningar i utvalda sektorer och teknologier som risker att snedvrida konkurrensen, vill Teknikföretagen se en industripolitik på EU-nivå som främjar en innovativ och långsiktigt konkurrskraftig industri i Europa genom att stärka ramvillkoren för en välfungerande inre marknad och tillgången till globala marknader.

För det krävs en strikt tillämpning av EU:s konkurrens- och statsstödsregler; behovsmotiverade satsningar i konkurrensutsatta forskning- och utvecklingsprogram; ett regelverk som kan anpassas efter den senaste teknikutvecklingen; och en ambitiös frihandelspolitik som öppnar upp nya marknader och skapar lika spelregler med länder utanför EU.

Fatta beslut på rätt nivå

Den inre marknaden är kärnan i EU-samarbetet och det som har möjliggjort utvecklingen mot en mer politisk union. Det är viktigt att nya förslag vilar mot principerna om proportionalitet och subsidiaritet för att motivera att beslut ska tas på EU-nivå, samtidigt som medlemsstaternas befogenheter respekteras. Detta säkerställer att beslut fattas och genomförs på rätt nivå, vilket främjar ett ändamålsenligt och kraftfullt EU-samarbete på områden av gemensamt intresse.

Teknikföretagen är starkt kritiska till EU:s lagstiftningsiver på det sociala området. Utvecklingen innebär ett hot mot den framgångsrika svenska arbetsmarknadsmodellen. Istället måste arbetsmarknaderna i Europa fortsätta att reformeras, men på olika sätt med beaktande av företagens konkurrenskraft. Bara då kan vi få ett starkt socialt Europa.

Läs mer

Mer på Teknikföretagen /EU & internationellt/

EU & internationellt

Val 22

Mer på Teknikföretagen /Val 22/

Val 22: Industripolitik för 2020-talet