Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Artikel 05 okt 2021

Alla pratar om hållbarhet och omställning – men vem ska göra jobbet?

Den svenska teknikindustrin är avgörande för samhällets omställning -– fordon ska gå på el, samhället ska bli hållbart och hemelektroniken ska vara smart. Men att denna utveckling också ställer nya krav på företagens kompetensbehov reflekteras inte i Sveriges utbildningspolitik.

När fordonsindustrin ställer om har blir tillgången till tiotusentals ingenjörer med spetskompetens inom förbränningsmotorer successivt blivit ett enormt underskott av experter på elmotorer och batteristyrsystem. När robotar tar plats i produktionen behöver montörer bli operatörer, och när maskiner och prylar kopplas upp behöver hela industrin programmerare – det gäller oavsett om du tillverkar kullager, robotar eller dammsugare.  

Politikens största utmaning kopplat till industrins omställning handlar därför inte om den nya tekniken som löser utmaningar vi förknippar med klimat och hållbarhet, det sköter företagen. Istället är den största utmaningen för politiken att se till att det svenska utbildningssystemet tillhandahåller teknikindustrin med den kompetens som krävs för att hitta lösningar på globala problem.

Begrepp som livslångt lärande har sedan flera år varit vanligt förekommande i den politiska debatten, som ett synsätt och en åtgärd för att Sverige inte ska halka efter i en föränderlig omvärld. Som exempel har World Economic Forum beräknat att över hälften av alla anställda behöver uppdatera sin kompetens till följd av digitalisering och teknikutveckling. Men debatten om livslångt lärande har även förberett oss på att vi en eller flera gånger kanske måste byta bana.

Sverige har tidigare stått inför stora teknikskiften, med kunskap och vår tradition av samverkan har vi i dessa skiften stärkt vår konkurrenskraft. I den svenska fordonsindustrin behöver 40 000 ingenjörer kompetensutveckling på högskolenivå fram till 2025. För en stor andel handlar det om en termins heltidsstudier. Därtill rör det samtliga delar av teknikindustrin – inte bara fordonssektorn – och såväl arbetare som tjänstemän.

Den som menar allvar med att lösa klimat- och hållbarhetsfrågor med den svenska teknikindustrins produkter, tjänster och innovationsförmåga som verktyg måste därför förstå att kompetensförsörjning är en central del i företagens krav på en industripolitik för 2020-talet. Omställningens teknikskifte är omöjligt om vi inte samtidigt lägger en ny utbildningspolitisk grund för ett omfattande kompetensskifte. Det handlar dels om vilka ämnen vi fokuserar på i grundskolan, dels om hur vi utvecklar kompetensen hos hundratusentals svenskar mitt i karriären. Men det handlar framförallt om att vi säkerställer att vi utbildar till de jobb vi har och vill ha i Sverige.

Satsa på de svåra jobben

Sveriges framgång är tätt förknippad med att vår teknikindustri ligger i global framkant, och att vi konkurrerar med kunskaper. Den andra vägen att gå – att konkurrera om lägst pris, vore förödande för vårt välstånd. Därför är det också viktigt att det svenska utbildningssystemet svarar upp mot just en ambition om att konkurrera med de kunskaper som behövs för att svensk industri ska kunna konkurrera i den tekniska utvecklingen. Ska vi vara en kunskapsnation måste vi satsa på kunskap.

Därtill är det just de jobben inom industrin som i störst utsträckning bidrar till att skapa ytterligare arbetstillfällen i samhället. För varje nytt jobb som skapas i tillverkningsindustrin tillkommer 1,2 nya jobb i samhället, det handlar till stor del om den ökande efterfrågan i långa underleverantörsled. Jämför detta med ett jobb i tjänstesektorn, där nya jobb endast bidrar med 0,4 nya arbetstillfällen. Svåra jobb leder helt enkelt till fler jobb i hela samhället.

Kompetensutveckling är nu lika viktigt som grundutbildning 

Klimatomställning, ny teknik och digitalisering ställer enorma krav på företagen att förändras snabbt. Men om det ska bli möjligt krävs också att medarbetare mitt i karriären får nya kunskaper, och det kräver ett utbildningspolitiskt systemskifte där kompetensutveckling tar plats som en ordinarie del av utbildningssystemet.

Detta behov understryks av de nya omställningsreglerna i LAS, där individen får rätt till kompetensutveckling med studiestöd för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Klart står att fler kommer vara i behov av kompetensutveckling, men utbildningssystemet saknar finansiering och uppdrag för att hantera den stora mängd människor som är i behov av, och som kommer att behöva, nya kunskaper för att matcha näringslivets kompetensbehov.

Politik för kompetensutveckling har hittills karaktäriserats av mindre projekt och kortsiktiga insatser utan finansiering. Därför behövs nu politisk handlingskraft för att fatta ett historiskt beslut i svensk utbildningspolitik, som gör gällande att kompetensutveckling av de som redan har ett jobb anses lika viktigt som grundutbildningen av de som ska få sitt första jobb.

Science Technology Engineering Math – satsa på STEM i grundskolan  

Skoldebatten präglas dels av frågan om vinster i välfärden, dels om ordning och reda i klassrummen. Desto mindre handlar den svenska skoldebatten om vad eleverna ska lära sig. Vilka kunskaper är viktiga för att gå ut grundskolan väl förberedd för ett arbetsliv i en digitaliserad värld som präglas av omställning och klimatarbete?

Ur teknikindustrins perspektiv är det tydligt att den svenska grundskolan i större utsträckning behöver ett nytt fokus, riktat mot ökade kunskaper inom STEM-ämnena. Nyckeln till att etablera sig i livet eller i det svenska samhället är via ett jobb. Bättre kunskaper i matematik, naturkunskap och teknik ger goda förutsättningar för individer att stå starka på jobbmarknaden och är helt nödvändigt om Sverige ska vara ett land som på sikt konkurrerar med högt tekniskt kunnande och innovativa företag.

Läs mer

Mer på Teknikföretagen /Kompetensförsörjning & utbildning/

Kompetensförsörjning & utbildning

 

Val 22

Mer på Teknikföretagen /Val 22/

Val 22: Industripolitik för 2020-talet