Politisk risk i omvärlden äventyrar svensk utveckling

Publicerad 20 mars 2017

Hjulen snurrar fortare i Sverige och en spirande konjunkturuppgång i Europa kan ge ytterligare skjuts. Men politisk osäkerhet på den internationella arenan skapar oro, enligt Pontus Braunerhjelm, professor på KTH.

Pontus Braunerhjelm, professor på KTH.

Svensk ekonomi går bra både på hemmaplan och på exportmarknaden och det gäller även industrisektorn. 2015 steg bruttonationalprodukten (BNP) med 4,1 procent, men under 2016 har tillväxttakten saktat in och förra året steg BNP med 3,5 procent.

- Vi har dock en högkonjunktur i Sverige och den kan förstärkas ytterligare i alla fall kortsiktigt om Donald Trump stimulerar den amerikanska ekonomin genom infrastruktursatsningar och skatteförändringar, säger Pontus Braunerhjelm som delar sin tid mellan en professur i nationalekonomi på KTH och rollen som forskningsledare på Entreprenörsskapsforum.

Donald Trumps nyckfullhet, ovisshet om vilka konsekvenser Brexit får och val i både Frankrike och Tyskland som kan skaka om den politiska kartan skapar dock betydande osäkerhet om den politiska utvecklingen – i synnerhet påverkan från populistiska rörelser och deras ofta protektionistiska och EU-skeptiska hållning.

- Det finns en betydande politisk risk i omvärlden. Europa går lite bättre än tidigare och ligger i uppåtgående bana, men den politiska risken kan ändra på detta, säger Pontus Braunerhjelm.

Den ekonomiska utvecklingen i Europa är helt avgörande för svensk tillväxt eftersom omkring tre fjärdedelar av svensk varuexport går dit. Ytterligare knappt 10 procent står USA för.

Digitaliseringen av ekonomin (inklusive industrin) sprids till allt fler länder och stora tekniska framsteg har gjorts de senaste åren. Trots det verkar den globala produktivitetsutvecklingen gå trögt vilket förbryllar många ekonomer.

- Det finns inget bra svar på varför det inte går bättre än det gör trots den tekniska utvecklingen. En del menar att det har att göra med att konkurrensen är sämre nu än tidigare, bland annat i USA. Det skulle kunna bero på att de bästa företagen är snabba med att ta till sig teknologi medan andra tar betydligt längre tid på sig vilket gör att de bästa drar ifrån, säger Pontus Braunerhjelm.

Den globala ekonomin befinner sig också i ständig utveckling och Sverige som är ett av världens mest exporterande länder ingår på ett tydligt sätt i de globala värdekedjorna när det gäller både varor och tjänster.

- Svensk industri är väl integrerad i värdekedjorna och hänger med bra när de digitala inslagen nu snabbt ökar. Samtidigt försöker Kina att flytta sig uppåt och omfatta mer av värdekedjan genom att producera mer färdiga produkter istället för komponenter som används på annat håll.

Trender som den i Kina ökar förstås konkurrenstrycket på svensk industri men den svenska konkurrenskraften har hållit sig rätt väl på senare år, menar Pontus Braunerhjelm, bland annat på grund av industriavtalet som satt ett tydligt riktmärke.

- Vi har lyckats hålla uppe konkurrenskraften rätt väl de senaste åren och ändå levererat reallöneökningar, jag tycker det visar att industriavtalet har uppfyllt sitt syfte rätt väl, säger han.

En annan brännande fråga för industriföretagen är kompetensförsörjningen och där vittnar många om problem. Färska siffror från SCB visar till exempel att det under sista kvartalet 2016 fanns över 100 000 lediga jobb i Sverige, fler än någonsin tidigare.

- Vi har sett en fördubbling av antalet vakanser och många företag hittar inte den personal de behöver. Vi lider dock egentligen inte någon brist på högskoleutbildade utan det handlar i många fall om bristande matchning av utbildning och behov, säger Pontus Braunerhjelm.