Teknikföretagen – Nu måste den högre utbildningen reformeras!
Svenska universitet faller ytterligare i en ny internationell rankning. Samtidigt som svenska universitet och högskolor mer än någonsin behöver vara globalt konkurrenskraftiga. Teknikföretagen oroas över utvecklingen och pekar på att den högre utbildningen under lång tid saknat nödvändiga reformer.
Flera svenska universitet faller på den brittiska tidskriften Times Higher Education årliga rankning av världens mest framstående universitet. Det tydligaste svenska fallet står Stockholms universitet för. Det har gått från förra årets mätning, från 134:e plats till plats 153 detta år.
- Rankningarna varierar mellan olika år och det finns en del metodproblem med dem. Men den övergripande tendensen är ändå oroande, där svenska lärosäten ser ut att rankas allt lägre, säger Frida Andersson, enhetschef för Kompetensförsörjning på Teknikföretagen.
Frida Andersson anser att denna utveckling är särskilt oroande mot bakgrund av att svenska universitet mer än någonsin behöver vara internationellt konkurrenskraftiga. Flera av Sveriges viktigaste konkurrentländer satsar stort på högre utbildning, och bygger där basen för sina länders samlade spetskompetens och nationella konkurrenskraft. Men där Sverige under lång tid släpat efter.
- Den högre utbildningen är ett område som under lång tid saknat nödvändiga reformer. Universitetssystemet är helt enkelt underreformerat, säger Frida Andersson
Den största reformen för den svenska högskolan om 1977, och den formade i hög grad det högskolelandskap vi har idag. Sedan kom reformen 1993, som lade grunden till det resurssystem som nu gäller. Ett system som styrs av studenternas efterfrågan och inte efter arbetsmarknadens behov.
Sedan dess har världen förändrats. Men ingen ny reform har genomförts. Trots en mängd genomförda utredningar.
Frida Andersson pekar på dramatiska förändringar i samhälle och näringsliv som omfattar sådant som digitalisering, automatisering och grön omställning. Som allt påverkar kompetensbehovet, inte minst inom industrin.
- Sverige har ett utbildningssystem som historiskt sett varit starkt och haft förmågan att anpassa sig till näringslivets förändrade villkor. Det kan, och behöver, åter bli så.
- Reformera högskolans resurstilldelningssystem för att stärka kopplingen till samhällets och arbetsmarknadens behov av kompetens samt det livslånga lärandet. Tillsätt en utredning omgående.
- Anställningsbarhet ska premieras. Att utbildningarna leder till jobb ska i större utsträckning belönas.
- Öronmärk finansiering för fort- och vidareutbildning samt inför en satsning på flexibla, modul- och nätbaserade kurser för att säkra kompetensutveckling för yrkesverksamma.
