Due diligence beskrivs ofta som arbetsprocessen och metoden för företag att samla in och analysera information om till exempel miljörisker genom hela värdekedjan. Processen innefattar allt från förberedelse till informationsinsamling och analys. I EU-kommissionens direktivförslag innebär det att företagen som omfattas måste ha en sådan process för att kunna analysera och hantera sin faktiska och potentiella påverkan på mänskliga rättigheter och miljön. I dagsläget ingår inte små och medelstora företag i lagförslaget, men det är troligt att effekterna av förslaget kommer att påverka även dessa företag genom avtalskrav och krav på ökad transparens.
Som det ser ut nu kan förslaget eventuellt innebära att företag kan ställas till svars i domstol och påföras sanktioner om de inte har full kontroll över hela sin värdekedja. Detta kan komma att få stor påverkan på de företag i Europa som omfattas av direktivet eftersom det krävs mycket arbete med att analysera hela företagets värdekedja. Företag bör därför redan nu förbereda sig inför den kommande lagen.
Ett första steg är att skapa sig ett helhetsgrepp om mänskliga rättigheter och de ramverk som finns samt att se över sin värdekedja för praktisk implementering av due diligence för miljö och mänskliga rättigheter.
Direktivförslaget har kritiserats av kommissionens egna lagråd och det europeiska näringslivet för att ställa orealistiska kvav på företagen. På grund av kritiken som lyfts mot förslaget har kommissionen öppnat upp för en öppen diskussion kring direktivets ambitioner.
Förslaget ska behandlas nu i Europaparlamentet och ministerrådet. Därefter tar det två till tre år innan vi får en nationell lagstiftning på plats.
