Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

Efterlängtat riksdagsbeslut motverkar antalet utbildningar som leder till arbetslöshet

Riksdagen har den 16 juni fattat beslut om att arbetsmarknadens behov ska styra när utbildningsinriktningar och antal platser inom gymnasial utbildning dimensioneras. Beslutet bygger på det förslag från Planerings- och dimensioneringsutredningen som presenterades våren 2020. Därför är riksdagsbeslutet mycket efterlängtat och i helt rätt riktning, men mycket mer behövs.

Foto: Shutterstock Foto: Shutterstock

Nyhet
17 juni 2022
Sakområde:

 

Svensk industri är i skriande behov av fler yrkesutbildade, och så ser prognoserna ut så långt vi kan se framåt. Därför kan det tyckas självklart att antalet utbildningar och utbildningsplatser i dagens utbildningssystem ska vara anpassade utifrån arbetsmarknadens behov, men så har det fram tills idag inte varit. Teknikföretagen har tillsammans med industrins övriga partsorganisationer och andra delar av näringslivet drivit frågan om en ändrad utbildningsdimensionering under lång tid.

- Efter att i allt för många år ha prövat ett planerings- och dimensioneringssystem som helt och hållet styrts av utbildningsanordnarna själva och som enbart utgått från elevernas egna önskemål, kan vi konstatera att kompetensbristen inom industrin bara blivit större och större. Alldeles för många elever har läst utbildningar med ingen eller begränsad relevans för dagens arbetsmarknad, vilket varken gynnat eleverna, företagen eller samhället i stort, säger Mats Andersson, Expert kompetensförsörjning på Teknikföretagen.

Men nu har alltså riksdagen fattat det så viktiga beslutet för industrin att ändra skollagen så att hänsyn ska tas till arbetsmarknadens behov när skolhuvudmännen ska fatta beslut om vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser per utbildning.

Teknikföretagen ser framför allt tre förändringar som särskilt viktiga med riksdagens beslut:

  • Att skollagen ändras så att hänsyn tas till både elevernas efterfrågan och behov, och arbetsmarknadens behov när det fattas beslut om vilka utbildningar som ska erbjudas.
  • Att det sker en ökad samverkan mellan huvudmän kring gymnasial utbildning.
  • Att branscher får ett större inflytande vid planering och dimensionering av gymnasial yrkesutbildning.

- Beslutet innehåller flera oerhört viktiga förändringar, men vi hade hoppats på att fler punkter ur förslag från Planerings- och dimensioneringsutredningen ska finnas med, som exempelvis förslaget om regionala branschråd och tilldelning utifrån regionala ramar. Vi hoppas att den regering som tillträder till hösten fortsätter på den här linjen om nya modellen för planering och dimensionering av gymnasial utbildning i dess helhet enligt utredningsförslagen i SOU 2020:33, säger Mats Andersson.

De ändringar som behövs i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas första gången för utbildningar som påbörjas 2025.

Kontakta