Arbetsmarknadens behov måste få styra utbudet av utbildning

En av Sveriges största utmaningar just nu är kompetensbristen. Teknikindustrin kommer att stå för en stor del av lösningarna på klimat och hållbarhetsutmaningarna. Att det finns personer som kan utföra de arbetsuppgifterna är avgörande! En av politikens största utmaningar är att se till att det svenska utbildningssystemet tillhandahåller teknikindustrin med den kompetens som krävs för att hitta lösningar på globala problem.

I en debattartikel i Aftonbladet den 12 januari ”Yrkesprogrammen är på väg att dö bort” så anför företrädare för tankesmedjan Arena Idé att det är inslaget av privata skolor som är orsaken till problemet. Det hade nästan varit skönt om problemet var så enkelt att lösa, men tyvärr ligger problemet djupt i både en bristande utbildningspolitik och en skev skoldebatt.

Det är precis som författarna från Arena idé skriver mycket olyckligt att få unga söker sig till det industritekniska programmet. Men det finns flera goda exempel och det finns mycket man kan göra för att vända trenden. Att sprida bilden av att yrkesprogrammen är döda gynnar tyvärr inte attraktiviteten, utan medverkar bara till att rikta debatten åt fel håll.

För att ett yrkesprogram ska drivas med kvalité krävs resurser. Färre elever får plats i varje klass och maskiner och utrustning måste vara ändamålsenliga. Det är något som missgynnar yrkesprogrammen hos både kommunerna och fristående aktörer. Att dra slutsatsen att frågan endast landar i om skolan bedrivs av en privat eller offentlig huvudman är att förenkla problematiken.

Enligt Skolverkets statistik går idag ca 30 % av eleverna på industritekniska programmet hos en privat huvudman. Industrigymnasierna tillhör de allra främsta i landet, med många sökande. Där ägs skolan av företag, ofta i samarbete med kommunen. Framgången består just i det nära samarbetet mellan företag och utbildning.

Skoldebatten präglas idag i alltför stor utsträckning av frågan om vinster i välfärden. Desto mindre handlar den svenska skoldebatten om kompetensförsörjning för Sverige viktiga sektor. Teknikföretagen saknar en debatt om hur vi utbildar för jobb? Vilka kunskaper är viktiga för att vara väl förberedd för ett arbetsliv i en digitaliserad värld som präglas av omställning och klimatarbete?

Fler behöver utbildas på en industriteknisk utbildning. ”Om inget görs kommer yrkesprogrammen att dö. Det vore förödande för Sverige som industrination”. Det kan svensk industri verkligen skriva under på.  

För att stärka attraktiviteten för yrkesprogrammen krävs:

• Utbildning måste ses som en näringspolitisk investering. Jobb inom industrin är de som i störst utsträckning bidrar till att skapa ytterligare arbetstillfällen i samhället. För varje nytt jobb som skapas i tillverkningsindustrin tillkommer 1,2 nya jobb i samhället.
• Återinför högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Den vanligaste anledningen till att unga väljer bort ett yrkesprogram är att de tror att det stänger dörrar. Yrkesutbildning får aldrig bli ett andrahandsval eller en stängd dörr för vidare studier.
• Samarbete mellan näringsliv och offentliga aktörer kring gymnasiala utbildningar måste öka för att kunna erbjuda ett mångsidigt utbildningsutbud med hög kvalitet inom både gymnasiet och yrkesvux.
• Arbetsmarknadens inflytande över yrkesutbildningarna behöver stärkas. Det leder både till ökad kvalité och ökad attraktivitet.
• Utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska i högre grad planeras och dimensioneras utifrån näringslivets behov och utbildningarnas kvalitet.