Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English
Nyhet 21 mar 2022

Är det bara vi som saknar debatten om skolans innehåll?

Återigen fick vi en påminnelse om att när utbildningsväsendet ska upp i politikens ljus eller belysas i debatten, då är det vem som driver skolan som är det absolut mest intressanta. Inte skolans innehåll. Utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan fick i dagarna delvis ett nytt direktiv, återigen ligger fokus på form snarare än innehåll. Det skriver Frida Andersson, enhetschef för kompetensförsörjning på Teknikföretagen.

Frida Andersson, enhetschef kompetensförsörjning på Teknikföretagen. Foto: Eva Lindbland
Frida Andersson, enhetschef kompetensförsörjning på Teknikföretagen. Foto: Eva Lindbland

Ett annat belysande exempel är SVT Agenda för ett par veckor sedan. Tio forskare, åtta utbildningspolitiska talespersoner, två programledare och två timmar valupptakt om skola och utbildning i SVT Agenda. Ändå blev det sammanlagt noll innehåll om vad det faktiskt är barn och ungdomar ska lära sig i skolan. Det är förvisso inte SVT:s fel, det är en konsekvens av att skolpolitiken inte sträcker sig längre än friskolor, vinster och ordningsfrågor. 

Vad är det största hindret för att industrin och samhället ska klara omställningen till grönt och hållbart? Frågar man den svenska industrin är svaret enkelt – det är bristen på medarbetare med rätt utbildning. Det handlar om att hitta fler som vill jobba med elektrifiering av bilar och lastbilar, energieffektivisering, smarta hushåll och smarta städer, fossilfritt stål eller digital hälsa. Och mycket mer därtill.

I byråkratiska termer heter det att vi har problem kopplat till kompetensförsörjningen inom industrin och många andra branscher. Men i grund och botten handlar det om hur industrin, med kunskaper förmedlade av skolan, tacklar världens största och svåraste samhällsproblem – och att det inte finns tillräckligt många med rätt kunskaper för att hantera de här utmaningarna.

Men skoldebatten i Sverige handlar sällan om vilka kunskaper skolan behöver förmedla för att Sverige och det svenska näringslivet ska fortsätta ligga i den tekniska utvecklingens framkant. Den handlar inte om hur vi använder utbildningssystemet för att lösa svåra kompetensbrister i näringslivet och offentlig sektor. Det handlar inte om hur vi rustar unga för dagens och framtidens arbetsmarknad.

I stället får vi samtal om det fria skolvalet. Om katederundervisning och pedagogik. När barn ska få betyg. Om friskolornas vara eller icke vara.

Problemet med den polariserade debatten som tillåts dominera på bekostnad av debatten om vilka kunskaper som behövs är att vi helt och hållet saknar ett politiskt samtal om skolans roll för att utbilda individen till jobb och inte till utanförskap. Ett utbildningsystem av hög kvalité innefattar också utbildningar som leder till jobb. 

När 80 procent av den svenska industrins storföretag har mycket svårt att hitta rätt kompetens inom IT, mjukvara och systemvetenskap skulle den skolpolitiska debatten kunna handla om vilka kunskaper som behövs för att rusta barn och ungdomar för deras arbetsliv. Har det blivit viktigare med programmering än slöjd? Går det att möta den ökade efterfrågan på tekniskt kunnande med satsningar på teknikämnet i högstadiet? Hur får vi fler tjejer att välja teknikprogrammet på gymnasiet?

Dagens polariserade debatt om skolans form bidrar inte till att stärka Sverige och den svenska industrins plats i världen. Tvärt om innebär den att vi går miste om den kunskapsdebatt som behövs. Industrin behöver bättre – våra barn och unga förtjänar bättre.

 

Mer på ämnet

Mer på Teknikföretagen /Val 22/

Val 22: Industripolitik för 2020-talet