Kontakta oss Kurser och seminarier Teknikföretagen i Almedalen 2022 Val 22 Webbshop In English

Just nu har teknikforetagen.se vissa driftstörningar efter en planerad uppdatering. Vi arbetar på att lösa detta inom kort.

Nyhet 09 dec 2021

EU-kommissionens förslag till hållbar bolagsstyrning är löntagarfonder i ny kostym

Ett spöke från förr går igen. Då stavades socialiseringen av det svenska näringslivet löntagarfonder. Idag kallas det ”hållbar bolagsstyrning” och drivs på EU-nivå. Inom kort ska EU-kommissionen fatta beslut om de ska gå vidare med förslaget.

Foto: Erik Thor
Foto: Erik Thor

Det var i början av 1980-talet som det begav sig. Genom löntagarfonderna skulle ägandet steg för steg flyttas från företagen till kollektivt ägda fonder. Motivet var ”ekonomisk demokrati”.  Näringslivet reagerade skarpt mot denna socialisering av det fria näringslivet. Löntagarfonderna stod i grunden för en helt annan ekonomisk modell än den liberala marknadsekonomi som framgångsrikt hade byggt svenskt välstånd.  

Den fjärde oktober 1983 nådde debatten sin kulmen när fondmotståndarna samlades till den största demonstration som någonsin ägt rum i Sverige – och i början av 1990-talet avskaffades löntagarfonderna. 

Nu är det dags igen. Men nu är det inte ekonomisk demokrati som är ledmotivet, utan EU-kommissionen säger sig vilja motverka kortsiktighet och verka för hållbarhet.  Kommissionens förslag heter hållbar bolagsstyrning och handlar om att ändra medlemsländernas regler för aktiebolag, hur bolagens styrelser ska vara sammansatta, reglerna för vinst och utdelning samt om vilka mål bolagen ska ha.

Kritiken har inte låtit vänta på sig. Ytterst handlar det om äganderätten. Att det är ägarna till bolagen som ska ha rätten – och ansvaret – för styrningen av företagen. Det är en modell som bygger på en tydlig rollfördelning och ett tydligt utkrävande av ansvar. En modell som varit och fortsätter att vara mycket framgångsrik.

I EU-kommissionens förslag ändras det rättsliga systemet för bolagsstyrning från att aktieägarna är ytterst beslutsfattande till att intressenter för olika samhällsintressen har juridiska rättigheter till ledningen av verksamheten. Dessutom ska vinstsyftet i företagen ersättas med diverse samhällsmål.

Det senare har också fått kritik. Om ägarnas rättigheter försvagas och de inte heller får ta del av utdelningar, så blir det inte särskilt intressant för dem att investera i bolagen. Detta får i sin tur negativa effekter på näringslivets dynamik och innovationsförmåga. Något som är särskilt viktigt för den klimatomställning som nu pågår inom näringslivet.

Kritiken är berättigad. Då som nu handlar det om att ersätta en välfungerande, dynamisk och innovativ marknadsekonomi. Med något helt annat, som med all säkerhet är betydligt sämre.

Då som nu behövs det ett tydligt motstånd.