Den 10 mars publicerade EU-kommissionen en ny industristrategi för Europa. Strategin ämnar stärka Europas globala konkurrenskraft genom satsningar på den gröna omställningen och digitalt ledarskap. Ansatsen i förslaget är i linje med Teknikföretagens inspel till strategin.
– EU:s industristrategi ska optimera industrins möjligheter att genom ny teknologi och innovation ta fram lösningar på dagens och morgondagens samhällsutmaningar. Detta kräver bland annat kraftfulla satsningar på forskning och utveckling, ett innovationsvänligt regelverk och en ambitiös frihandelspolitik, säger Patricia Kempff, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.
Strategin är bred och omfattar en rad olika policyområden där EU-kommissionen vill ta fram ny lagstiftning, nya verktyg eller handlingsplaner som kan få stor inverkan på svenska företag. Detta ställer krav på en stark nationell samordning i Sverige för att säkerställa att svenska intressen får största möjliga genomslag.
– Vi har en god dialog med regeringen i frågorna som är väl införstådd med våra ingångsvärden, prioriteringar och potentiella fallgropar. Vi ser dock ett behov av en mer systematisk förankring av Sveriges ställningstaganden med de som är främst berörda, nämligen industrin, säger Patricia Kempff och fortsätter:
– Därför har vi tillsammans med Svenskt Näringsliv föreslagit att regeringen inrättar en stående beredningsgrupp för att löpande kunna utveckla Sveriges positioner tillsammans med företrädare för näringslivet.
Förhandlingar kring de olika lagförslagen väntas till stor del att inledas under det tyska ordförandeskapet som börjar den 1 juli. Som en stark industrination kommer Tyskland vilja använda ordförandeskapet för att påverka inriktningen på förhandlingarna. I EU-kommissionens intentioner ligger att revidera EU:s konkurrens- och statsstödsregler, vilket framförallt Tyskland och Frankrike förordrat sedan den stoppade Siemens/Alstom-affären. Teknikföretagen välkomnar en modernisering av reglerna, men samtidigt får en modernisering av regelverket inte leda till en snedvridning i konkurrensen.
– Förslag om att lätta på konkurrens- och statsstödsregler för att bemöta global konkurrens riskerar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden och i förlängningen hämma EU:s globala konkurrenskraft, säger Joel Jonsson, ansvarig för handelspolitik på Teknikföretagen.
En snedvridning av konkurrensen kan i synnerhet missgynna mindre länder som Sverige med en stor andel små- och medelstora företag. Det är därför viktigt med en strikt applicering av EU:s konkurrenslagstiftning och statsstödsregler bör endast frångås i undantagsfall vid tydliga marknadsmisslyckanden. Reglerna måste även tillämpas likadant inom hela EU.
Samtidigt är det viktigt att säkerställa lika konkurrensvillkor med länder utanför EU:s gränser. Företag från tredjeland med diskriminerande statsstöd eller oreglerat marknadsinflytande på sina hemmamarknader skapar ojämlika konkurrensförhållanden till nackdel för europeiska företag. Joel Jonsson menar att detta främst ska adresseras av en ambitiös handelspolitisk agenda:
– I brist på multilaterala eller bilaterala avtal för att adressera snedvriden konkurrens bör vi exempelvis utveckla och applicera moderna skyddsinstrument för att säkerställa lika konkurrensvillkor med tredjeland. En ambitiös och ändamålsenlig frihandelspolitik är fortsatt centralt för att uppnå detta och främja europeiska företags globala konkurrenskraft.
EU-kommissionens förslag framhåller vikten av en ökad europeisk suveränitet och regional autonomi gentemot omvärlden. Detta är något tongivande länder som Tyskland och Frankrike varit pådrivande i. Brutna globala leverantörskedjor på grund av åtgärder för att begränsa spridningen av Covid-19 har intensifierat debatten om att minska beroendet av länder utanför EU och flytta tillbaka produktion till hemmamarknader, vilket även omnämns i strategin. Enligt Joel Jonsson är detta en trend som sannolikt kommer tillta i kölvattnet av den pågående pandemin, men han betonar vikten av att möjliggöra för företagen själva att göra sin egen riskbedömning:
– Det är i sammanhanget viktigt att påtala att även leverantörskedjor inom EU har brutits, då i synnerhet de länder som förespråkar en större europeisk autonomi infört handelsrestriktiva åtgärder som exempelvis gränskontroller och exportförbud. Detta är en trend handelsboroende länder som Sverige måste bekämpa. Den integrerade europeiska ekonomin kräver en stärkt samverkan på paneuropeisk nivå för att hantera de ekonomiska och handelspolitiska följderna av Coronapandemin, säger Joel Jonsson och fortsätter:
– Störningar i leverantörskedjor är inte en anledning att ge efter för ekonomisk nationalism, utan snarare ett skäl att stödja diversifiering. Det gör vi genom att motverka handelshinder och liberalisera handeln med vår omvärld – inte genom att begränsa företags möjligheter att nyttja globala värdenätverk och att växa genom specialisering.
Den svenska industrin står för ungefär 20 procent av Sveriges bruttonationalprodukt och en femtedel av den totala sysselsättningen i Sverige. Svensk industri är därav helt avgörande för landets välstånd och välfärd. Vikten av att EU:s industripolitik utformas på ett sätt som passar svenska företag går därför inte att understryka tillräckligt. Här har svenska beslutsfattare ett viktigt uppdrag framför sig, menar Joel Jonsson och avslutar:
– Med Storbritanniens utträde ur EU tappar vi en stark allierad inom EU:s institutioner som Sverige har fått draghjälp av. Svenska beslutsfattare måste nu ta ledande roller i att bygga allianser och våga ta striden för det svenska näringslivets samlade intressen. Det kommer bli en utmaning, med tanke på de tongångar vi hör från inflytelserika länder som framförallt Tyskland och Frankrike, säger Joel Jonsson.
Den 22 april 2020 lämnade Teknikföretagen svar på regeringens skriftliga EU-sakråd om EU:s industripolitik. Frågor hänvisas till Joel Jonsson, se kontaktinformation nedan:
