Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

Teknikföretagens krav: så ska EU-miljarder användas i Sverige

Mitt i årets sommarsemester pågick en EU-debatt i Sverige. Medlemsländernas regeringschefer, för vår räkning statsminister Stefan Löfven, hade i uppdrag att förhandla och godkänna ett återstartspaket med bidrag och lån, ett stöd i Coronapandemin.


Nyhet
02 dec. 2020
Sakområde:

Anledningen till att det politiska Sverige avbröt semestern och debatten gick varm var att återstartspaketet handlar om historiskt stora belopp. Sverige förde en restriktiv linje – lån framför bidrag var budskapet. På grund av vår restriktiva hållning kom Sverige och ytterligare tre länder att kallas för den snåla fyran. Till sist landade förhandlingarna i en kombination av lån och bidrag på rekordstora 750 miljarder euro. En bra bit över den snåla fyrans önskemål.

Av de 750 miljarderna kan Sverige få som mest 3,7 miljarder euro. Det kanske låter lite, men en av anledningarna är att Sverige inte ansöker om lån – vi tar endast det bidrag som erbjuds oss, vilket finansministerns statssekreterare Max Elger bekräftade vid ett seminarium som anordnades av EU-kommissionen den 18 november.

Ingen plan – inga pengar

Varken bidragen eller lånedelen av återstartspaketet bör betraktas som gratis pengar – EU-kommissionen har varit tydliga med att pengarna är villkorade konkreta planer inom utpekade användningsområden. Här förtydligade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att 20 procent, för Sveriges räkning drygt åtta miljarder, ska gå till digitalisering. Det är ett viktigt medskick – dessa medel kan göra stor nytta för Sveriges digitaliseringsarbete, samtidigt lämnas ibland mycket att önska när politiken pratar om digitalisering, menar Patrik Sandgren, expert på Teknikföretagen.

– För många handlar begreppet digitalisering om digitala samhällstjänster. Vanliga exempel är uppkopplade journalsystem och digital hantering av nationella prov i skolan. Men för att digitala tjänster ska kunna fungera ute i samhället krävs infrastruktur, exempelvis bredband och nu framgent 5G, och att mjukvarusystemen fungerar ihop. Det är på denna grund som de digitala samhällstjänsterna kan tillämpas.

Sverige är ett av de länder som har kommit längst i den digitala resan, men det vore ett misstag att tro att vi närmar oss vägs ände. Den digitala och tekniska utvecklingen har ännu bara börjat, och om Sverige vill vara det land som kommer först till framtiden så är det viktigt att satsa mer på det grundläggande arbete som tillämpningen av digitala tjänster vilar på.

– 5G är ett klockrent exempel på en ny grund för framtida digitala tjänster att vila på. Med höga överföringshastigheter och extremt snabb responstid kan 5G komma att revolutionera självkörande fordon och automatisering i industrin. Samtidigt är 5G-kommunikation så energisnålt att det är svårt att bedöma vad för nya prylar som kan komma att bli uppkopplade, säger Patrik Sandgren.

Teknikföretagens digitaliseringskrav

Redan innan EU:s återstartspengar blev kända presenterade Teknikföretagen ett förslag till digitaliseringsprogram, där näringsliv, forskningsinstitut och akademi arbetar ihop för att snabba på klivet till nästa generations digitala lösningar. Om digitaliseringsprogrammet ska bli verklighet krävs dock att alla parter – industrin, akademin och instituten – alla har möjlighet att bidra med pengar, personal och forskningsinfrastruktur från sina respektive håll. Från industrin står företagen redo att avsätta stora resurser under flera år framöver, men ännu saknas offentliga medel för att möjliggöra akademins och institutens medverkan.

– Timingen med de kommande EU-miljarderna kunde inte varit bättre, här finns en färdig mall för en digitaliseringssatsning som ligger helt i linje med EU:s krav på hur pengarna ska användas, säger Patrik Sandgren.

Digitaliseringsprogrammet

  1. Spetsforskning inom digitala lösningar
    Vilka system och komponenter blir avgörande när världen kliver in i nästa fas av digitalisering? Om den smarta telefonen möjliggjorde en revolution av digitala tjänster, vilket är då nästa teknikkliv och nästa möjliggörare av digitala tjänster och lösningar?

  2. Utbildningsinsatser
    Digitalisering betyder inte bara ett skifte i hur vi lever våra liv och använder teknik – det innebär också ett skifte för företagens kompetensbehov. Vi måste stärka högskolans utbildningssatsningar inom programvaruteknik, radio- och mikrovågsteknik, datavetenskap, algoritmer, säkerhet, kryptering, AI och matematik. Det gäller inte bara dem som börjar högskolan idag, det gäller även den som redan har ett jobb!

  3. Testmiljöer
    Hur testar man AI eller skydd mot cyberangrepp? Finns storskaliga 5G-nät tillgängliga för alla företag som vill utveckla nya 5G-applikationer? Att det finns infrastruktur att testa ny teknik och ny mjukvara är ett avgörande steg om vi ska förkorta vägen från prototyp till produkt. 

 

Läs också

Mer på Internet https://www.altinget.se/artikel/teknikforetagen-sverige-behover-en-plan-for-eu-miljarder

Teknikföretagen: Sverige behöver en plan för EU-miljarder (Debattartikel i Altinget.se)