Teknikföretagen välkomnar förslagen från Valideringsdelegationen – men efterfrågar mer tydlighet kring finansiering

Det svenska systemet för validering har hittills varit decentraliserat och splittrat och begreppet har definierats på olika sätt. Teknikföretagen anser därför att Valideringsdelegationens uppdrag har varit väldigt välkommet och är överlag positiva till förslagen.

– Teknikföretagen ställer sig på det hela taget positiva till Valideringsdelegationens slutbetänkande och till de förslag till åtgärder för ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering som delegationen föreslagit, säger Maria Rosendahl, enhetschef för kompetensförsörjning och digitalisering på Teknikföretagen, och fortsätter:

– Delegationen har haft stor betydelse för den utveckling som skett på området de år den varit verksam, men detta strategiska arbete behöver fortsätta även framöver och vi anser att förslagen som lämnats i slutbetänkandet bäddar för det.

Teknikföretagen är framförallt positiva till att delegationen har valt att sätta validering i ett större sammanhang genom att föreslå en övergripande, nationell struktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

– Precis som delegationen konstaterat anser vi att det är viktigt att det efter valideringen ges möjligheter till kompletterande utbildning eller kompetensutveckling för dem som är i behov av detta, säger Maria Rosendahl.

Enligt förslaget ska validering definieras som en strukturerad process för fördjupad kartläggning, bedömning och erkännande av kunnande som en person besitter oberoende av hur det förvärvats. Teknikföretagen anser att en gemensam, övergripande definition av begreppet validering är grundläggande för att etablera ett sammanhållet system för validering.

– Den föreslagna definitionen ligger helt i linje med vår grundläggande syn på att en individ ska kunna tillgodoräkna sig ett kunnande oavsett var det har förvärvats och att det är en god princip att individer som vill vidareutbilda sig inte ska behöva läsa det de redan kan. Men med detta följer att validering inte får ses som en isolerad företeelse, menar Maria Rosendahl.

Det blir därför av särskild vikt att förslaget om en övergripande nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande kommer att realiseras samt att detta sker i bred samverkan där arbetsmarknadens parter ingår. Vi delar utredningens bedömning att det behövs en funktion på övergripande nivå som ansvarar för att följa, stödja och driva på för ett samordnat arbete med validering på nationell nivå.

Delegationen föreslår också att stöd och främjande av validering så långt som möjligt bör ske inom respektive sektor, både i utbildningssystemet och i arbetslivet, och att branscherna själva ska äga, utveckla och förvalta sina egna valideringsmodeller när det gäller branschvalidering.

– Branschernas medverkan är avgörande för att säkra kopplingen mellan validering och anställningsbarhet. Vi är därför positiva till denna ansvarsfördelning. Valideringsmodeller som är partsgemensamt erkända och kan knytas till gemensamt erkända kompetensbevis säkerställer legitimitet knutet till arbetslivets verkliga behov och för nationell överförbarhet, menar Maria Rosendahl.

Det som Teknikföretagen saknar i slutbetänkandet är mer tydlighet kring finansiering. 

– Teknikföretagen vill understryka vikten av att regeringen säkrar varaktiga stödformer och tillräckliga resurser för genomslag av branschvalideringsinsatser på lång sikt. I slutbetänkandet lyfter Valideringsdelegationen att en långsiktig finansiering är en av grundförutsättningarna för att validering ska komma till stånd, men här hade vi från Teknikföretagen önskat än mer tydlighet kring förslagen, kommenterar Maria Rosendahl och avslutar:

– Vår erfarenhet visar att det krävs stöd och resurser för att få ökade volymer i antalet genomförda valideringar samt för att validering ska bli en del i företagens strategiska kompetensförsörjningsarbete där även kompetensutveckling kopplat till validering ingår.

Ladda ner