Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Nyhet 24 apr 2020

Korttidsarbete: tidigt industrisamarbete räddar nu jobben

Det nya stödet om korttidsarbete har snabbt blivit en av de viktigaste statliga insatserna för att rädda jobben i svenska företag, som nu är hårt drabbade av Coronakrisen. De nya reglerna kunde genomföras mycket snabbt, tack vare tidiga insikter och insatser från bland andra Teknikföretagen.

Robert Tenselius, expert på ekonomisk analys vid Teknikföretagen.
Robert Tenselius, expert på ekonomisk analys vid Teknikföretagen.

Korttidsarbete syftar till att i grunden konkurrenskraftiga företag som drabbas av en extern oförutsedd kris, som Covid-19, ska ha ekonomiska möjligheter att behålla sin personal och kunna växla upp snabbt igen när läget vänder. Stödet har snabbt blivit en av de viktigaste insatserna för företag, som på mycket kort tid drabbats av både ett extremt tapp i efterfrågan samt störningar i produktionen, på grund av brutna värdekedjor och nedstängda ekonomier.

På två veckor har cirka 40 000 ansökningar för över 200 000 anställda beviljats, enligt Tillväxtverket. Det stöd som nu införts i två etapper bygger bland annat på ett omfattande utredningsarbete och jämförelser med de regler som redan fanns på flera av våra viktigaste konkurrentmarknader. Därför kunder reformen genomföras mycket snabbt, berättar Robert Tenselius, expert på ekonomisk analys vid Teknikföretagen. Han har själv varit med och tagit fram de kunskapsunderlag och förslag som ligger till grund såväl för systemet som började gälla 2014, som det nya permanenta system som införts nu till följd av Coronakrisen. 

– Eftersom industrins parter och då inte minst Teknikföretagen hade varit förutseende, genomfört ett omfattande utredningsarbete och varit pådrivande, fanns ett tillgängligt system att bygga på nu när regeringen behövde ta fram en snabb lösning.  Därmed var Sverige väl rustat i den här pandemin, och det känns viktigt att lyfta fram bakgrunden, säger Robert Tenselius.

Arbetet kring frågan har pågått i drygt tio år. En avgörande startpunkt blev finanskrisen 2008-2009, då svensk industri drabbades väldigt hårt av en varselvåg. Det ledde fram till en rad tillfälliga åtgärder, bland annat så kallade krisavtal. Arbetsgivarorganisationer som Teknikföretagen tillsammans med bland andra IF Metall kom då överens om en modell där arbetsgivarna kunde minska lönekostnaderna i utbyte mot färre varsel. 

– Det var ingenting som staten var inblandat i, det löste parterna själva. Men efter finanskrisen kunde man se hur andra länder, framför allt Tyskland, lyckades behålla sina anställningar inom industrin på ett annat sätt och att bolagen där snabbare hade kunnat återhämta sig. Merparten av EU- och OECD-länderna hade system för korttidsarbete under finanskrisen. Det fanns en tydlig lärdom här, vi måste ha något liknande, säger Robert Tenselius.

På initiativ av bland andra Teknikföretagens dåvarande förhandlingschef Anders Weihe inrättades en partsgemensam arbetsgrupp. Den besökte viktiga konkurrentländer som Tyskland, Finland och Nederländerna för att studera systemen där, och skrev en rapport. Samtidigt började dåvarande finansministern Anders Borg intressera sig för frågan och kom till liknande slutsatser. 

– Det började bli aktuellt att införa ett liknande system i Sverige. Eftersom vi hade kommit en bit på vägen mot en partsgemensam lösning fick vi presentera vårt arbete för statsministern, säger Robert Tenselius.

– Det måste vara flexibelt, och samtidigt enkelt och överblickbart. Den modellen för korttidsarbete som nu genomförts, med ett antal fasta nivåer för arbetstidsminskingen, har tagits fram av parterna inom industrin, inte minst av Teknikföretagen. Vi såg att i länder där man inte hade fasta nivåer för stöd, begärde ofta facken olika slags extraersättningar, vilket ledde till att man missade målet med avlyftning av kostnader från bolagen.  

Regelverket som började gälla 2014 hade dock en nackdel.  Det var inte permanent, utan måste vid behov aktiveras av regeringen. Sverige behövde en lösning som låg i linje med de viktigaste konkurrentländer. Många av Sveriges största bolag har också verksamhet i andra länder. Erfarenheter från tidigare studier visade att bolag hellre lägger volymtillverkning i länder där det finns permanenta system för korttidsarbete. 

Mot denna bakgrund tillsatte dåvarande regeringen en utredning, där den tidigare metalledaren Anders Ferbe fick i uppdrag att ta fram ett förslag om ett permanent stöd vid utifrån skapade kriser. Att det byggde på ett partsgemensamt kunskapsunderlag, gjorde också att det redan från början fanns en bred acceptans för förslaget. När Coronakrisen snabbt utvecklades till en kris för företag över hela världen, fanns därför ett redan genomtänkt förslag att snabbt sjösätta, konstaterar Robert Tenselius, även om förutsättningarna delvis var annorlunda. 

– Nu när korttidsarbete används brett är det intressant att konstatera att det blev i samband med en helt annan typ av kris än vad vi tänkt oss. En finanskris, alternativt handelshinder eller kanske väpnade konflikter någonstans var vad vi främst hade i åtanke. Att det skulle bli en pandemi var inte scenariot, men det är slående hur även denna kris dels är utifrånskapad. Den har slagit hårt, såväl mot värdekedjorna och insatsvaruförsörjningen, som mot bolagens efterfrågan. Sammantaget passar systemet bra nu inom många branscher. Väldigt många bolag uppfyller de ställda kriterierna. 

Av de hittills närmare 40 000 beviljade ansökningarna avser många handel, hotell, restauranger och annan besöksnäring, men även exempelvis transport och industri. Fordonsindustrin har exempelvis stått i princip helt stilla sedan i mars, även om den nu långsamt börjar öppna upp produktion igen. 

– Den pågående krisen orsakad av Coronapandemin är mycket allvarlig. Genom att det fanns ett tillgängligt system att bygga utifrån, kunde regeringen ta fram en snabb lösning. Vi hade kommit sämre in i en återhämtningsfas utan det. Det kommer att vara helt avgörande för att Sverige inte ska avindustrialiseras ytterligare, på grund av att långsiktigt konkurrenskraftiga företag slås ut i onödan, säger Robert Tenselius.  

Fotnot: Regeringen utsåg den 13 mars Anders Ferbe till samordnare, för att tillsammans med arbetsmarknadens parter samverka om och inhämta information om coronavirusets effekter på näringslivet.