Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

Inför Pi-dagen 14/3: Använd matte för att förstå nyhetsflödet

I tider då vi dagligen förses med ny statistik kopplat till spridningen av Coronaviruset Covid-19 är det inte helt fel att koppla på mattehjärnan och fundera över matematiken bakom nyheterna. Det menar Elin Gawell som är matematiklärare och aktuell i Teknikföretagens nya webbserie ”Vi räknar på det!”, som bygger på situationer i vardagen där man har nytta av sina mattekunskaper.

Elin Gawell. Elin Gawell.

Nyhet
12 mars 2020
Sakområde:

I morgon den 14 mars är det Pi-dagen, en dag tillägnad talet π (≈ 3,141592653589793…). Matteläraren Elin Gawell har forskat i matematik och undervisar i ämnet på Gustavsbergs gymnasium utanför Stockholm. Inför morgondagen menar hon att det inte finns någon direkt nytta med att memorera ett stort antal decimaler av pi, även om det såklart är intressant ur ett minnestekniksperspektiv. Däremot är matten och dess betydelse för att hänga med i nyhetsflödet mer relevant än någonsin.

– Som mediekonsument nås vi av nya uppgifter hela tiden och då är det bra att fundera över matematiken bakom nyheten – gärna ihop med våra ungdomar, säger matteläraren Elin Gawell.

De senaste dagarna har "flatten the curve" eller "platta till kurvan" förekommit i sociala medier, ett bra exempel på hur en matematisk kurva har hjälpt till att öka förståelsen för hur långsammare smittspridning är viktigt för att få resurserna inom sjukvården att räcka till.

– Enkla åtgärder som att tvätta händerna noga, stanna hemma när man är sjuk och undvika närkontakt gör att smittspridningen går långsammare och det totala antalet personer som är sjuka samtidigt blir färre, även om det är lika många som blir sjuka totalt sett. Det är det som kallas för "flatten the curve" – och det är ju matematik om något, avslutar Elin Gawell.

Tre tips på hur du kan använda matematik för att bättre förstå nyhetsflödet:

  1. Fundera över vilken matematik som ligger bakom påståenden i media. Vad visar diagrammet som illustrerar en nyhetsartikel? Vilken modell bygger prognosen på?
     
  2. I vardagen pratar man ofta om förändringar i procent. Då är det läge att aktivera mattehjärnan och slå på sitt kritiska tänkande. Om något har ökat procentuellt, hur mycket var det egentligen från början? En ökning från 1 person till 2 personer är faktiskt en ökning med 100%.

  3. Det är viktigt att förstå att en matematisk modell aldrig är bättre än den data man har tillgång till. Vid nya sjukdomar som Covid-19 så vet vi exempelvis inte med säkerhet hur smittsam den är. Skulle det visa sig att viruset inte ger immunitet eller att det är mer eller mindre smittsamt än vad man tidigare sett så måste modellen räknas om. Att myndigheterna ändrar sina prognoser eller kommer med nya rekommendationer är alltså helt förväntat när det handlar om en ny smittsam sjukdom.

 

Vi räknar på det!

Mer på Internet https://www.youtube.com/playlist?list=PL_Ow2qBzaf_BkECeq5c9D0nRcNFk9u-Z1

Teknikföretagens YouTube-kanal: Vi räknar på det!

Mer på Internet https://t.teknikforetagen.se/kompetensforsorjning/rolig-matematik-for-battre-sjalvfortroende/#page=Rolig%20matematik%20f%C3%B6r%20b%C3%A4ttre%20sj%C3%A4lvf%C3%B6rtroende

Rolig matematik för bättre självförtroende (Magasin t:)