Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Nyhet 25 jun 2020

Fortsatt internationell forskningssamverkan avgörande för svensk flygindustri

Genom att koppla svenska forsknings- och innovationssatsningar till EU:s satsningar kan vi stärka svensk industris konkurrenskraft. Det är viktigt att svenska företag får del av de globala noder där Sverige deltar.

Hos GKN Aerospace i Trollhättan, som ingår i det brittiska företaget GKN Aerospace, tillverkar man avancerade komponenter till större delen av världens flygmotorer. GKN är Europas ”center of excellence” för motormoduler till Europas rymdraketer, men också ansvariga för JAS 39 GRIPENs motor.

– Flygbranschen är mycket konkurrensutsatt och för att lyckas är det avgörande att nischa sig inom den teknik som man erbjuder, konstaterar Henrik Runnemalm som är forskningschef på GKN Aerospace i Sverige.

En förutsättning för att flygindustrin ska klara sina stora utmaningar framöver är att man gemensamt fortsätter att kraftsamla via de europeiska ramprogrammen. Ett bra exempel på ett europeiskt innovationsprogram som Sverige och GKN deltar i är Clean Sky. I Clean Sky medverkar i små och medelstora företag, universitet, forskningscentrum och ledande flygteknikstillverkare. Ambitionen är att utveckla banbrytande teknik för att minska flygets effekter på miljön, men också att stärka konkurrenskraften för EU:s flygtransportsektor.

– Clean Sky är en av Europas största testbäddar och ett framgångsrecept på lyckad samverkansforskning. Alla stora flygindustrier är med och Sverige spelar en viktig roll genom GKN:s deltagande.

Vill se ökad internationell samverkan kring innovation

Henrik påpekar att Vinnova är en motor när det gäller de strategiska innovationsprogrammen och att Sverige behöver satsa ännu mer på internationell samverkan i innovationsfasen. Han efterlyser investeringar i svensk infrastruktur som möjliggör fler och ännu större testbäddar. Dels för att kunna ta fram unika produkter som intresserar internationella aktörer, dels för att locka andra länder att genomföra sina tester i Sverige.

De strategiska innovationsprogrammen och testbäddarna anpassas utifrån TRL-nivå (teknologiers mognadsgrad). De lägre TRL-nivåerna passar i breda strategiska innovationsprogram, medan det vid högre TLR-nivåer handlar mer om testbäddar.

– Det är dags att ta nästa steg kopplat till de strategiska innovationsprogrammen. I Sverige är vi duktiga på samverkan mellan branscher, akademi och industri och de program som har startats upp hittills är bra för att identifiera vilka forskningsområden som är viktiga på bred front. Men nu behöver vi ta upp dialogen igen och skapa en slags toppnod för att även addera spets. Detta för att inte förlora momentum på det vi byggt under de senaste åren, avslutar Henrik Runnemalm.

Koppla de svenska innovationsprogrammen till EU-satsningar

Den svenska industrins konkurrenskraft kan stärkas genom att koppla de svenska strategiska innovationsprogrammen till EU-satsningar.

– Svensk industri behöver delta i samverkan kring forskning och innovation både inom EU och globalt för att svenska företag ska få ta del av de globala noderna. På så sätt kan vi plocka hem kunskap så att vi som land kan dra nytta av andra länders investeringar för att stärka forskningen i Sverige , säger Charlotte Andersdotter som är ansvarig för Teknikföretagens Brysselkontor och som arbetar med frågor som rör forskning och innovation.

För att svenska företag i högre grad ska medverka i EU:s forsknings- och innovationsprogram behöver engagemanget öka.

– För att öka svenska företags engagemang i EU:s forsknings- och innovationsprogram anser Teknikföretagen att det behövs ett gemensamt forum och gemensamma prioriteringar mellan regeringen och industrin där finansiering från olika nivåer i innovationssystemet vägs in. Det handlar om en högre prioritering av partnerskap inom EU samt en tydligare koppling av nationella och regionala satsningar till europeiska, avslutar Charlotte Andersdotter.

Teknikföretagen föreslår:

  • En högre prioritering av fortsatta partnerskap med industriellt fokus inom EU.
  • En starkare och tydligare koppling av nationella och regionala satsningar till europeiska.

Se förslag från Teknikföretagen här.

Vid frågor, kontakta