Den 31 januari 2020 lämnade Storbritannien EU och vid årsskiftet löper den så kallade övergångsperioden ut, under vilken Storbritannien fortsatt att följa EU:s regelverk. Det råder stor osäkerhet huruvida EU och Storbritannien kommer att enas om ett frihandelsavtal som kan träda ikraft innan årsskiftet. Oavsett om ett avtal är på plats eller inte kommer Storbritannien att lämna EU:s tullunion och den inre marknaden. Därmed uppstår en gräns mellan EU och Storbritannien den 1 januari 2021, vilket får omfattande följder för handeln.
– Alla varor kommer att behöva tulldeklareras för att säkerställa att de uppfyller kraven i de olika regelverken. Det kommer att leda till en ökad administrativ börda, förlängda ledtider och kostnader för företagen, säger Joel Jonsson, ansvarig för EU:s inre marknad och handelspolitik på Teknikföretagen.
Storbritanniens utträde ur EU påverkar alla företag som bedriver handel parterna emellan, både vid export och import av likväl varor som tjänster, samt investeringar. Under 2019 var Storbritannien Sveriges sjätte största exportland och sjunde största importland för varor. Svenska teknikföretag står för en betydande del av handeln, av exempelvis bilar, motorfordonskomponenter och maskiner. Företagen måste nu förbereda sig på en ökad byråkrati och ta höjd för oförutsedda handelshinder.
– Det kan handla om frågor av väldigt teknisk karaktär. Exempelvis riskerar företag som importerar insatsvaror från Storbritannien för vidare export till länder som omfattas av EU:s frihandelsavtal att inte uppfylla avtalens ursprungsregler, fortsätter Joel Jonsson.
För att underlätta för företag att hitta rätt information har Svenskt Näringsliv tagit fram en gemensam guide inför Brexit. Guiden tillhandahåller övergripande information och länkar till berörda expertmyndigheter som ansvarar för olika sakfrågor.
Ni hittar Svenskt Näringslivs guide inför Brexit här.
Om ni som företag inte får tillräckligt stöd och hjälp av myndigheter, eller har frågor gällande handeln med Storbritannien, vänligen kontakta:
