– Det är en positiv nyhet ur två aspekter. Dels på grund av att kompetensbehovet i industrin är omfattande och att Sverige behöver fler ingenjörer. Dels på grund av att högskolan får ett uppdrag med tydligare koppling till näringslivets behov. Stora delar av Sveriges välstånd vilar på att den exporterande teknikindustrin kan hitta rätt kompetens. Säger Maria Rosendahl, enhetschef Kompetensförsörjning och Digitalisering, Teknikföretagen.
Men även om ambitionen är god krävs det att de nya platserna på ingenjörsutbildningarna disponeras där det finns ett behov – och för att landa rätt krävs en dialog med näringslivet.
Förutom rådande kompetensbrist befinner sig svensk industri mitt i ett teknikskifte, och satsningar på kompetensutveckling för stora volymer yrkesverksamma ingenjörer lyser med sin frånvaro i budgeten. Förslaget om ökad tillgång till distansutbildningar är positivt, men långt ifrån tillräckligt.
– Med de teknikskiften och samhällsutmaningar vi nu står inför krävs långt mer omfattande åtgärder. Bara de närmaste fem åren behöver minst 40 000 medarbetare i svensk fordonsindustri kompletterande utbildningar i omställningen mot batteriteknik och elektrifiering. Vi hoppas att regeringen till att börja med ger universitet och högskolor ett tydligt uppdrag att arbeta med utbildning för yrkesverksamma samt säkra finansieringen för detta, menar Maria Rosendahl.
