För att trygga kompetensen behöver Sverige ett högskolesystem som matchar arbetsmarknadens behov. Därför är det hög tid att premiera studenternas anställningsbarhet i anslagen till högskolan.
Kompetensbristen inom industrin är en ödesfråga för Sveriges framtid och välfärd. Teknikföretagens medlemmar står tillsammans för en tredjedel av Sveriges export. Utan dem skulle vår skola, sjukvård och äldreomsorg inte vara möjlig. Det blir allt svårare att rekrytera medarbetare med rätt kompetens – inte bara inom industrin, utan på hela den svenska arbetsmarknaden. Tillgången på rätt kompetens är helt avgörande vår konkurrenskraft. Sex av tio företag uppger att de har svårt att hitta rätt kompetens. På grund av kompetensbristen har nära hälften av dem inte kunnat expandera verksamheten eller utveckla produkter och tjänster på det sätt som man tidigare planerat.
Högskolan är en viktig pusselbit för att möta samhällets behov av kompetens. Idag saknas dock en fungerande koppling mellan dessa behov och dimensioneringen av högskolans utbildningsplatser. Ingen ansvarar för helheten när varje lärosäte själva råder över vilka utbildningar som ges.
Dagens studenter är framtidens medarbetare, deras intressen och val formar framtidens arbetsmarknad och ska naturligtvis påverka vilka utbildningar som ges. Men om man inte också tar hänsyn till samhällets och näringslivets behov riskerar systemet att förstärka den arbetskraftsbrist som finns idag.
Industrin liksom flera andra branscher genomgår en utveckling där teknikskiften och strukturomvandlingar går allt snabbare. Vilket kräver en ständig och återkommande kompetensutveckling för de redan yrkesverksamma. Högskolan har idag ett otydligt uppdrag och i många fall små möjligheter att erbjuda yrkesverksamma relevant kompetensutveckling, vilket måste förändras.
I morgon överlämnas Styr- och resursutredningen (Strut) till regeringen. En viktig utredning som granskar universitetens och högskolans styrning och resurstilldelning. Teknikföretagen vill se förslag som ger högskolan rätt förutsättningar att trygga industrins kompetensbehov, och ser gärna att dessa förslag är en del av utredningen:
1. Ett förändrat resurstilldelningssystem behöver bli mer ändamålsenlig och i större utsträckning ta hänsyn till kompetensbehoven. Flexibilitet, samverkan mellan akademi och näringsliv samt nyttiggörande av forskningsresultat ska premieras. Systemet måste vara transparent och indikatorerna tydliga och lättbegripliga.
2. Ge universitetet och högskolor i uppdrag att ta en aktiv roll i livslångt lärande och erbjuda kompetensutveckling till företag. Fortbildning av industrins medarbetare behövs för att hålla jämna steg med teknikutvecklingen, och då krävs också systemlösningar för detta. Inte minst behöver flexibla utbildningsformer utvecklas.
3. Lägg fram en samlad proposition för innovation, forskning och utbildning. Sverige behöver ett helhetsperspektiv för högre utbildning och forskning. En finansieringsmodell för högskolan behöver även säkerställa att det blir en rimlig balans mellan basresurser och konkurrensutsatta medel samt mellan resurser för utbildning och forskning.
4. Belöna personrörlighet. Personer som rör sig mellan olika miljöer tar med sig sin kunskap och sprider den på ett naturligt sätt. Meriteringssystemet för lärare och forskare inom akademin behöver premiera samverkan bättre. Det ska löna sig, inte straffa sig, för lärare och forskare att röra sig mellan akademi och näringsliv – i båda riktningarna.
Teknikföretagen hoppas att regeringen tar frågan på allvar för att få till ett förändrat resurstilldelningssystem som är tydligt och transparent och som ger universitet och högskolor uppdrag och förutsättningar att möta näringslivets och samhällets behov.
Frida Andersson, expert kompetensförsörjning, Teknikföretagen.