Kravlista från näringslivet på en ny handelsstrategi

Upprätthållande av den svenska välfärdsmodellen bygger på en bred folklig förståelse för de exporterande företagens framtida utmaningar. Sverige ligger ofta högt upp i olika rankingar av konkurrenskraft och innovationskapacitet. Men det finns tecken på att vår tätposition hotas.

Vi ser kommande utmaningar för exporterande företag som är mer komplexa och politiköverskridande än tidigare och av både kort- och långsiktig karaktär. Det gäller i synnerhet hoten mot frihandeln och den regelbaserade världsordning som byggts upp efter andra världskriget. Det gäller riskerna och möjligheterna med den digitala revolutionen, flödet av information och cybersäkerhet, nya material med mera. Det gäller samhällsutmaningar som befolkningsökning, urbanisering och klimatomställning. Men även kompetenskris och Sveriges attraktionskraft. Det här kräver ett långsiktigt handelsfrämjande som tydligt utgår från och styrs av företagens behov och utformas i ett nära samarbete och dialog mellan den offentliga och privata sektorn.

Regeringens exportstrategi välkomnades av näringslivet när den lanserades 2015. Nu behöver den nya regeringen utvärdera, vidareutveckla och omforma en uppdaterad handelsstrategi, gemensamt med företagen och näringslivets företrädare.

Näringslivets företrädare vill:

• Involvera näringslivets företrädare aktivt i tidigt skede inför utformningen av insatser i en ny exportstrategi. Det är företag som gör affärer, exporterar och genererar välstånd.

• Bygg exportfrämjandet på svenska styrkeområden, och använd väl fungerande strukturer som redan finns. Utgå från regeringens fem samverkansprogram och bygg på med “strategiska exportprogram” som respektive bransch får ansöka om att driva, enligt holländsk modell.

• Samordna politikområden med stöd till sammanhållna värdekedjor – forskning, innovation, kommersialisering och export.

• Det statliga främjandet bör kompletteras med privat främjande och privata aktörer. Delar av främjandet skulle vinna på att ytterligare konkurrensutsättas.

• 99.9% av svenska företag definieras som små- och mellanstora företag. En exportstrategi måste utgå från denna verklighet och fokusera på småföretag med vilja att internationalisera. Anpassa insatser och stöd till denna målgrupp.

• Tillväxtanalys bör få i uppdrag att göra en utredning av exportfrämjandet ur företagens perspektiv samt en genomlysning, baserat på alla de utredningar som gjorts, hur myndigheters uppdrag och regleringsbrev kan formuleras i syfte att kraftsamla statens samlade exportfrämjande och undvika överlappning. I sammanhanget bör vi ta lärdom av andra framgångsrika system avseende styrning, organisation, samverkan och finansiering (Nederländerna, Finland, Israel, Tyskland) – och våga göra om hela systemet om det behövs.

• Handel och hållbarhet går hand i hand. För svenska företag är detta en konkurrensfördel internationellt och stöd bör ges en strategisk utformning.

Jennie Cato, enhetschef Handel och Hållbarhet, Teknikföretagen
Cemille Üstün, näringspolitisk expert, Almega
Eva Häussling policyansvarig Handels- & Investeringsfrämjande, Svenskt Näringsliv

Läs debattartikeln på www.altinget.se här.