Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English
Ekonomisk analys 19 nov 2021

Osäkra tillståndsprocesser eroderar Sveriges konkurrenskraft

Den senaste tidens uppmärksammade tillståndstvister kopplade till basindustrin, utbyggnaden av vindkraftsparker och Sveriges elnät har belyst hur beroende Sveriges samhällsutveckling är av välfungerande tillståndsprocesser. Frågan om Cementa och LKAB har vidare illustrerat målkonflikten mellan miljö-, klimat- och ekonomisk nytta och blottlagt hur det nuvarande systemet är oförmöget att hantera dessa avvägningar. Antalet branscher som påverkas av osäkra tillståndsprocesser börjar bli så omfattande att det går att tala om ett rikstäckande systemfel.

Cementa i Slite på Gotland. Foto: Cementa
Cementa i Slite på Gotland. Foto: Cementa

Mot bakgrund av utvecklingen har Teknikföretagen ställt sig frågan, ”Vad bör göras?”. Vi har därför studerat upphoven till dagens havererade system, undersökt sambandet mellan konkurrenskraft och förutsägbarhet och granskat best practices. Nedan följer resultaten i korthet:

  1. Förutsägbarhet rankas som en av de viktigaste faktorerna för Sveriges attraktionskraft. Dagens system kopplat till tillståndsprocesser innebär dock att förutsägbarheten minskar, med negativa konsekvenser för både energiförsörjning, innovationsförmåga, arbetstillfällen och produktion.

  2. Oförutsägbarhet utgör ett större hot mot konkurrenskraften än strikta miljöregleringar. Sveriges erfarenheter från 1980-talet visar dock att strikta miljökrav och konkurrenskraft går att kombinera om regelverken tillåter ökad flexibilitet och anpassningstider för industrin.

  3. Ett skifte från dagens tvistebaserade till konsensusbaserade processer krävs då dessa historiskt levererat både bättre miljöresultat och bättre konkurrenskraft. Sveriges förmåga att genomföra det gröna skiftet är således minst lika beroende av bättre tillståndsprocesser som ny teknologi.

 

Introduktion - Hur hamnade vi här?

Dagens situation med bristande förutsägbarhet i tillståndsprocesserna bottnar i Sveriges tvistebaserade system, Miljöbalkens oförmåga att hantera intressekonflikter samt bristande kompetens hos flertalet av det stora antalet aktörer som är involverade i bedömningar. Forskning från Finland (Pirjo Majuri et al., 2020) visar även att antalet myndighetshandläggare med expertkunskap minskat, vilket gjort att dessa förlitat sig mer på strikt lagtolkning än holistiska miljöbedömningar. Alla dessa faktorer försvårar förmågan att göra en pragmatisk bedömning som väger olika typer av nytta mot varandra.

problem-och-konsekvenstrad-v3.png

Förutsägbarhet utgör en av de viktigaste faktorerna för svensk attraktionskraft

Data från IMD:s World Competitiveness Report 2021 illustrerar hur förutsägbara regler och policystabilitet utgör de absolut viktigaste konkurrensfördelarna. Sverige attraherar således investeringar utifrån kunskap, förutsägbarhet och innovation. Detta mönster är särskilt framträdande för små öppna ekonomier såsom Sverige, Nederländerna och Danmark. Genom att äventyra förutsägbarheten riskerar Sverige därmed att erodera en av sina viktigaste konkurrensfördelar med minskade investeringar och arbetstillfällen som följd.

vilka-faktorer-varderar-hogst-kopplat-till-sveriges-atraktionskraft.png

Svenska företag listar långa handläggningstider och olika regeltolkningar som stora problem.

Givet förutsägbarhetens centrala roll för Sveriges konkurrenskraft är det oroande att över 24 procent av företagen upplever problem med just handläggningstider och regeltolkningar. Forskningsrapporter (Ulibarri et al. 2017) pekar på att långa handläggningstider är särskilt vanliga bland företag inom den gröna industrin och att byråkratin kan öka kostnaderna för gröna energiprojekt med 50 procent. Forskningsstudier av gruvindustrin visar att förutsägbarhet är viktigare än strikta miljökrav i sig då ledande företag redan använder den bästa utrustningen för att kunna vara konkurrenskraftiga globalt. Förutsägbara tillståndsprocesser är dock avgörande för att veta om investeringar får vara kvar om tio år.

Vad blir konsekvenserna?

Data från Svenskt Näringsliv som presenterades i november 2021 visade att Sverige gått miste om över 50 miljarder kronor i investeringar samt hundratals jobb på grund av osäkra tillståndsprocesser. Samtidigt visar beräkningar från Teknikföretagen att svensk industri sparat över 150 miljoner ton CO2 sedan 1990 jämfört med om motsvarande produktion istället skulle skett i EU-genomsnittet. De är således kontraproduktivt ur klimatsynpunkt att skifta produktionen till andra länder. Detta illustrerar hur oförmågan att väga miljö- mot klimatnytta och samhällsekonomiska aspekter riskerar att sinka det gröna skiftet och äventyra framtida investeringar i gröna lösningar.

industrins-utslapp-av-co2-per-foradlingsvarde-v2.png

Är en annan väg möjlig?

Kristina Söderholm et al., 2014 studerade den modell som rådde på 1980-talet där Sverige satte strikta miljökrav men tillät experimentering och flexibilitet. Detta ledda till att svenska företag utvecklade nya innovationer och blev både mer konkurrenskraftiga och miljövänliga än dess motparter i exempelvis Kanada. Sammantaget har vår studie påvisat hur tillståndsprocesser är en fråga som påverkar hela Sveriges samhällsutveckling. Den tidigare mer flexibla och konsensusbaserade modellen har tjänat Sverige väl, och bör ligga till grund för en mer balanserad tillståndsprövning framöver. Detta är avgörande för att värna världens mest innovativa och gröna industri och grunden för svenskt välstånd.