Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English
Ekonomisk analys 17 dec 2021

Inflationstakten drogs upp av skenande elpriser

Elpriserna skenade i november då de steg med strax över 29 procent i årstakt. Därmed bidrog enbart de högre elpriserna med 1,1 procentenheter till inflationstakten på 3,6 procent i november. Dessutom bidrog högre priser på drivmedel med ytterligare 0,7 procentenheter. Med andra ord bidrog enbart de uppskruvade el- och drivmedelspriserna med 1,8 procentenheter till inflationstakten på 3,6 procent.

Foto: Sofia Sabel och Shutterstock
Foto: Sofia Sabel och Shutterstock

KPIF exklusive energi steg i november med 1,9 procent i årstakt, från 1,8 procent i oktober. Det var alltså främst priser på energi som bidrog till den högre inflationstakten.

Elpriser väger numera tyngre än drivmedelspriser i KPI, 4,2 procent av KPI- korgen medan vikten för drivmedelspriser fallit till 2,4 procent. Därmed slår förändringar i elpriserna igenom mer på inflationstakten totalt. Vikten för drivmedel har gradvis fallit, från 4,5 procent 2007 ned till 2,4 procent, där ökad användning av hybrid- respektive elbilar säkert spelar in.

elpriser-drar-kraftigt-upp-inflationstakten-priser-pa-drivmedel-drar-ocksa-upp-inflationen.png

Elpriset har slagit flera rekord under hösten och även i början av december då prisnivåerna var extrema jämfört med tidigare – dessutom i hela landet. Då fick utländsk elproduktion från fossil naturgas priserna att spränga taket eftersom elpriserna i södra Sverige bestämdes av priserna i de södra eller östra grannländerna (se vidare vår artikel från den 10 december). Trendbrottet då elpriset i södra Sverige började samvariera med det tyska skedde i början av 2020 – kort efter nedstängningen av den första reaktorn i Ringhals. Därtill har den omfattande utbyggnaden av vindkraft – inte minst i Tyskland och Danmark – gjort elmarknaderna i hela norra Europa väderberoende och beroende av fossil naturgas för att säkerställa elproduktionen när det blåser för lite. Detta har gjort att elpriserna inte bara slagit i taket – utan sprängt sig rakt genom taket och fortsatt långt därutöver. Såväl priset på naturgas som på utsläppsrätter inom EU ETS har nämligen flerdubblats under hösten och början på vintern. Med de förändrade förutsättningarna för elprissättningen kan man förvänta återkommande pristoppar då det råder stiltje.

Låt oss göra ett tankeexperiment och anta att de höga priserna på energi i november ligger kvar på samma nivå fram till december nästa år. Vad skulle i så fall hända med inflationstakten nästa år? Eftersom det finns ett mycket starkt historiskt samband mellan energiprisernas utveckling och inflationens utveckling har vi skattat sambandet mellan enbart energipriserna och KPIF i diagrammet nedan. Även om energipriserna ligger kvar på den höga nivån från november under hela nästa år skulle inflationstakten komma ned mot 1,3 procent om ett år. Det är alltså viktigt att skilja på nivå på priserna och förändring av priserna över ett år. Inflationstakten mäter prisnivån jämfört med prisnivån ett år tillbaka. För att energipriserna ska fortsätta att driva upp inflationstakten under loppet av nästa år måste de överträffa de extremt höga priserna som nåtts under 2021, vilket inte ligger i faktiska prognoser för nästa år.

sverige-kpif-skilj-pa-niva-och-forandring.png

Det har varit mycket tal om att även skenande priser på insatsvaror för industrins varuproduktion borde slå igenom på konsumentpriser på varor, men det har ännu inte inträffat. Prisökningstakten på varor i konsumentprisindex låg fortfarande under 2 procentsstrecket i november, trots att producentpriserna på industrins varor fortsatt att ligga över 15 procent i årstakt sedan augusti, se diagram nedan. En tillbakablick på tidigare perioder med relativt kraftiga prisökningar i producentledet visar också att företagen uppenbarligen inte kunnat vältra över stigande kostnader på konsumentpriser på varor, se diagram nedan till vänster.

Nu bidrar i stället stigande priser på tjänster i högre grad till inflationstakten. Tjänstepriser totalt steg med 2,7 procent i november jämfört med november förra året. Med en vikt på 27 procent i KPI-korgen uppgick bidraget i november till 0,7 procentenheter. Här handlar det delvis om tjänstepriser som varit kraftigt nedtryckta under pandemin, som exempelvis priser på logitjänster, se diagram till höger nedan. Under en stor del av pandemin rasade priser på dessa tjänster och drog ned inflationstakten, men återhämtningen för hotellbranschen sedan i somras har gjort prisuppgången möjlig. Därmed har priser på logitjänster i år börjat bidra positivt till inflationstakten totalt, i november med 0,1 procentenhet, se diagram.

skilj-pa-producent-och-konsumentproser-priser-pa-logi-bidrar-efter-djup-svacka.png

Det har också funnits en förväntan om att priserna på livsmedel ska accelerera och dra upp inflationstakten mycket mer, men det har ännu inte inträffat. Priserna kan emellertid komma att stiga mer kring årsskiftet, enligt Livsmedelsföretagen. En bidragande faktor skulle i så fall vara den senaste tidens höga elpriser i särskilt södra Sverige som ökat kostnaderna för livsmedelsproducenter. I november steg priserna på livsmedel med 1 procent jämfört med november förra året och bidrog till inflationstakten med 0,2 procentenheter. Priser på mobiltelefoner och utrustning fortsatte samtidigt att falla och drog i stället ned inflationstakten med lika mycket, 0,2 procentenheter, i november.

Sammanfattningsvis var det priserna på främst el och drivmedel som drog upp inflationstakten till 3,6 procent i november. För övrigt bidrar en återhämtning för priser på tjänster som varit kraftigt nedpressade under pandemin till att hålla inflationstakten exklusive energi uppe i närheten av 2 procent.

Riksbanken sitter sannolikt lugnt i båten så länge det är energipriser som drar upp inflationen, såvida de inte börjar smitta av sig på övriga priser via andra-hands-effekter, vilket vi ännu inte sett tecken på.

Hur ser sambandet ut mellan inflationsmål och väder? I den teoretiska analysen ska en penningvårdande myndighet inte ta hänsyn till variationer i lätt bris eller kuling och vi antar att myndigheten inte kommer att lägga någon vikt vid väder i sin räntesättning. Innan energimarknaden fungerar enligt något som påminner om konkurrens och innan planerbarheten i energisystemet ökat är det inte sista gången vi ser hopp i energipriser och inflationstakt. Vi räknar ändå med att då väl så kallade baseffekter faller ur jämförelsetalen mot ett år tillbaka kan inflationstakten väntas falla till under 2 procent nästa år.