Flaskhalsar i teknikindustrin bromsar hela industrin
Efter det djupa fallet i industrins produktion under andra kvartalet 2020 har den återhämtat sig snabbt för att möta både uppdämd och ökad global efterfrågan, inte minst på teknikprodukter. Återhämtningen från tredje kvartalet i fjol fortsatte i början på 2021, men fick en knäck nedåt under andra kvartalet i år.
Tillverkningsindustrins förädlingsvärde i fasta priser minskade mellan första och andra kvartalet, med 0,6 procent säsongsrensat enligt de nyss släppta siffrorna från nationalräkenskaperna (27/8). Detta trots att industrins orderingång fortsatt att öka och konjunkturindikatorer visat fortsatt starka tal om efterfrågan och orderstockar för industrin. Svaret på varför den stadiga uppgången för industrins produktion blivit bruten är bristen på komponenter i främst motorfordonsindustrin.
Exklusive motorfordonsindustrin har tillverkningsindustrins förädlingsvärde fortsatt sin uppgång mellan första och andra kvartalet i år, se diagram nedan till vänster. Produktionen ökade med 1,1 procent från första kvartalet, säsongrensat, att jämföra med nedgången på 0,6 procent då motorfordonsindustrin inkluderas.
Samma mönster träder fram då vi tittar på utvecklingen för enbart teknikindustrin som helhet. Då syns nedgången mellan första och andra kvartalet än tydligare, men exklusive motorfordon fortsatte teknikindustrins förädlingsvärde att stiga mellan första och andra kvartalet, se diagram till höger nedan. Efterfrågan på samtliga delar av teknikindustrin har fortsatt att öka, men det är främst motorfordonsdindustrin som drabbats av bristen på insatsvaror och helt nödvändiga komponenter som halvledare för att kunna hålla igång produktionen och möta efterfrågan.
För maskinindustrin, som utgör cirka 1/3 av teknikindustrins förädlingsvärde, fortsatte produktionen att öka under andra kvartalet i år, se diagram nedan till vänster. Förädlingsvärdet för maskinindustrin översteg då nivån i början på förra året med 3,6 procent.
Även delbranschen elektronik- och teleindustrin har fått ett uppsving, vars förädlingsvärde under andra kvartalet i år översteg nivån i början på förra året med hela 20 procent, se diagram nedan till vänster.
För motorfordonsindustrin framgår den abrupta knäcken nedåt i förädlingsvärdet mellan första och andra kvartalet enligt nationalräkenskaperna, se diagram till höger ovan. Efter att stadigt ha klättrat upp och över nivån innan pandemin slog till i fjol, föll förädlingsvärdet med hela 16 procent mellan första och andra kvartalet i år, se diagram. Bristen på insatsvaror förvärrades under andra kvartalet och tungt vägande producenter tvingades därför tillfälligt stoppa produktionen.
Även metallvaruindustrin ser ut att ha fått problem med brist på insatsvaror under andra kvartalet då den tidigare uppgången i förädlingsvärdet också visar en knäck nedåt.
Övrig transportmedelsindustri har ännu inte återhämtat sig helt efter nedgången under Coronakrisen och ser än så länge ut hanka sig fram sidledes på en lägre nivå än innan krisen, se diagram ovan till höger.
Sammanfattningsvis är det bristen på insatsvaror inom främst motorfordonsdindustrin som dragit ned produktionen i såväl teknikindustrin som hela tillverkningsindustrin mellan första och andra kvartalet i år. Förutom att produktionen fortsatt att öka inom teknikindustrin exklusive motorfordon har även vissa andra branscher bidragit till uppgången för industrin i övrigt, som läkemedels- respektive trävaruindustrin, se diagram nedan.
Teknikindustrins andel av industrin tillbaka på över hälften
Den senaste återhämtningen för teknikindustrin, men även den närmast föregående, har ökat teknikindustrins andel av Sveriges samlade tillverkningsindustri. Därmed spelar utvecklingen för teknikindustrin en ännu tyngre roll för hur det går för hela industrin, vilket vi också bevittnat under den senaste återhämtningen. Även flaskhalsar inom teknikindustrins produktion får följdeffekter på hela industrins produktion och tillväxt.
En tillbakablick på den globala konjunkturuppgången som startade 2016 visar att teknikindustrins förädlingsvärde ökade under uppgången. För teknikindustrin nådde förädlingsvärdet en toppnivå i början av 2018 (se diagram i föregående avsnitt), för att gradvis trappas ned fram till Coronakrisen i samband med en konjunkturavmattning. Om vi håller oss till denna period ledde teknikindustrins uppsving till att dess andel av tillverkningsindustrins förädlingsvärde ökade jämfört med tidigare decennier. Andelen låg i genomsnitt på omkring 42 procent under 2015-2019, att jämföra med omkring 39 procent från 1980-talet till och med 2000-2010, se diagram nedan till vänster.
Efter finanskrisen 2008-2009 följde några års konjunktursvacka med låga investeringar globalt som höll nere efterfrågan på bland annat teknikindustrins produkter. Därutöver har utvecklingen för teknikindustrin efter 2010 påverkats (tillfälligt) av nedläggningen av Saab Auto. Teknikindustrins andel av tillverkningsindustrins förädlingsvärde minskade då till knappt 37 procent, se diagram nedan.
Uppsvinget för teknikindustrin efter 2014 drevs för övrigt i hög grad av motorfordonsindustrin, se diagram i föregående avsnitt. Här påverkas utvecklingen också av att SCB klassificerade om Ericsson AB från industrin till tjänstesektorn i statistiken från och med år 2015. Härmed minskade elektronik- och teleindustrins andel av den totala industrins förädlingsvärde kraftigt 2015 jämfört med 2014, från 12 procent till 3 procent, enligt input-output-statistiken. Trots omklassificeringen steg alltså teknikindustrins andel av tillverkningsindustrin under 2015-2019. Med andra ord hade andelen varit ännu mycket högre om Ericsson fortsatt att räknas till industrin i statistiken.
I själva verket har teknikindustrins andel av industrins totala förädlingsvärde (gruv- och tillverkningsindustrin) återgått till en ännu större andel, på över 52 procent, då man även får med det förädlingsvärde som teknikindustrin genererar bland sina leverantörer, se diagram till höger nedan.[1] Detta framgår av statistik som ingår i nationalräkenskaperna, så kallad input-output-data. Den visar storleken på både det direkta och indirekta förädlingsvärdet i varje bransch. Det direkta avser det förädlingsvärde som en bransch i sin kärnverksamhet står bakom i produktionen av de slutliga produkterna från branschen. Det indirekta förädlingsvärdet i teknikindustrin genereras bland leverantörer som producerar insatsvaror och tjänster till teknikindustrin.
Enligt SCB:s input-output-data steg alltså teknikindustrins andel av industrins totala förädlingsvärde till drygt 52 procent 2018. Detta trots att Ericsson AB inte längre räknas till industrin i statistiken. (Se vidare Teknikföretagen, ”Den konkurrensutsatta sektorn mer än industrin”, juni 2021).
[1] SCB har uppdaterat sin input-output-statistik för åren från och med 2015, men ännu inte anpassat uppdateringen bakåt i tiden varför det har uppstått ett tidsseriebrott 2015 som framgår i diagrammet. Nedgången av teknikindustrins andel av industrins förädlingsvärde mellan 2014 och 2015 förklaras i huvudsak av att Ericsson AB omklassificerades från industrin till tjänstesektorn från och med 2015 och alltså föll bort ur teknikindustrin i statistiken.
