Under fjärde kvartalet hade antalet arbetslösa minskat med cirka 23 000, säsongsrensat från tredje kvartalet, se diagram till vänster nedan. Trots den andra vågen av smittspridning som eskalerade under fjärde kvartalet minskade arbetslösheten från föregående kvartal, från 9 procent av arbetskraften till 8,6 procent säsongsrensat. För utrikes födda minskade andelen arbetslösa, från över 20 procent tredje kvartalet till cirka 19 procent. Inrikes födda visar en mindre nedgång till strax över 5 procent, se diagram till höger nedan.
Den positiva vändningen på arbetsmarknaden under fjärde kvartalet kan kopplas till att antalet sysselsatta vänt upp för den äldre arbetskraften, från 55 årsåldern och uppåt. AKU visar att antalet sysselsatta inom denna åldersgrupp hade ökat med drygt 30 000 räknat i årstakt i december 2020, se diagram nedan till vänster. Vidare kan uppgången för denna grupp sannolikt förklaras av ett ökat behov av arbetskraft inom industrin och dess leverantörer då industriproduktionen fortsatte att stiga under fjärde kvartalet.
Förbättringen som kan kopplas till industrin syns även i en fortsatt nedgång i antalet korttidspermitterade. Under fjärde kvartalet uppgick antalet till cirka 73 000, vilket är en minskning med 31 000 jämfört med tredje kvartalet då drygt 100 000 var korttidspermitterade. Även då hade antalet minskat jämfört med föregående kvartal, med drygt 130 000 färre korttidspermitterade, från det rekordstora antalet andra kvartalet på 238 000, enligt AKU. Den gradvisa förbättringen kan alltså kopplas till att produktionen inom industrin vänt upp under andra halvåret, medan tjänstesektorn fortsatt sin kräftgång då flera delbranscher drabbats av fortsatta restriktioner i samband med den andra vågens smittspridning.
För åldersgruppen 15-24 år var antalet sysselsatta drygt 48 000 lägre i december förra året jämfört med motsvarande månad 2019, se diagram nedan. Även antalet sysselsatta inom åldersgruppen 25-34 år hade minskat relativt mycket och var drygt 23 000 lägre jämfört med december 2019. Arbetslösheten för den allra yngsta arbetskraften toppade under tredje kvartalet på drygt 26 procent och föll ned till drygt 23 procent under fjärde kvartalet, se diagram till höger nedan.
Att coronakrisen främst drabbat yngre arbetskraft, som i relativt hög grad har tillfälliga jobb och studerar, är inte förvånande. Krisen har ju främst slagit mot tidsbegränsade jobb inom branscher som drabbats av restriktioner och minskad konsumtion, såsom hotell och restaurang, detaljhandel, kultur och nöjen. Yngre arbetskraft lämnade dessutom arbetskraften i högre grad under hösten förra året för att i ökad grad studera på heltid. Jämfört med fjärde kvartalet 2019 hade antalet ungdomar i åldersgruppen 15-24 år som lämnat arbetskraften för att studera ökat med nära 21 500, enligt AKU.
Sysselsättningen under förra året minskade främst bland inrikes födda, se diagram nedan till vänster. Detta ras förklaras i sin tur av den yngsta arbetskraften mellan 15 och 24 år, se diagram till höger nedan. Däremot syns uppsvinget i antal sysselsatta för de äldre inrikes födda, från 55 år och uppåt.
Då väl pandemin ebbat ut och restriktioner för att motverka smittspridningen dragits tillbaka kommer arbetsmarknaden för ungdomar förbättras vad gäller tidsbegränsade anställningar. Jobb inom branscher som drabbats av restriktioner kan väntas få ett uppsving. En annan fråga är om de yngre generationerna på lite längre sikt kommer att kunna ersätta den äldre i tillräcklig grad inom andra områden som kräver högre utbildning och kvalifikationer. Det aktuella uppsvinget i sysselsättning bland de äldre tyder på att efterfrågan på erfaren och kvalificerad arbetskraft är relativt stor i samband med att efterfrågan vänt för industrin och dess leverantörer vars produktion i hög grad bygger på kvalificerade yrkeskunskaper och specialistkompetenser.
Även om antalet lediga platser kommer att öka framöver är det inte självklart att de kommer kunna fyllas i en för företagen tillfredsställande omfattning. Under 2000-talet har kompetensbristen förvärrats under konjunkturtoppar då efterfrågan på alltmer kvalificerad arbetskraft ökat och utbudet av efterfrågad kompetens varit för litet. Vi räknar inte med att kompetensbristen lösts under krisen och förväntar oss att den kommer uppenbara sig igen i takt med ökad efterfrågan.
Den klassiska ”Beveridgekurvan” är nu åter aktuell att följa. Den visar sambandet mellan vakansgrad och arbetslöshet. Under den senaste högkonjunkturen i Sverige har andelen lediga jobb varit rekordhög. Under första kvartalet 2018 nådde antalet lediga jobb som andel av arbetskraften en topp på över 9 procent medan arbetslösheten låg på 6,2 procent, se diagram nedan. Det kan jämföras med exempelvis andra kvartalet 2007 då det också rådde högkonjunktur. Då var andelen lediga platser klart mindre jämfört med första kvartalet 2018, 5,5 procent, men arbetslösheten ungefär lika hög som 2018, 6,3 procent. Med andra ord, om matchningen på arbetsmarknaden hade fungerat bättre 2018 hade arbetslösheten varit betydligt lägre med den relativt stora andelen lediga jobb.
Andelen lediga platser under den senaste högkonjunkturen skapade ett ”nystan” i Beveridgekurvan under åren 2016-2018 ni ser högst upp i diagrammet nedan. Då pandemin slog till under 2020 föll andelen lediga platser kraftigt och arbetslösheten steg till över 9 procent andra kvartalet (för åldersgruppen 16-64 år). I samband med den positiva vändningen på arbetsmarknaden under fjärde kvartalet vände även andelen lediga platser upp, se diagrammet nedan. Frågan är hur snabbt de nya lediga platserna kommer kunna tillsättas.
Vi räknar med att matchningen på arbetsmarknaden inte har förbättrats under pandemin, utan flaskhalsar kommer åter visa sig i Beveridgekurvan i takt med återhämtningen i ekonomin framöver. Andelen lediga platser kommer öka ännu mer, men arbetslösheten minska i långsam takt på grund av fortsatt brist på kompetenser som efterfrågas. Vilka konsekvenserna blir av detta, på sysselsättning och tillväxt, får vi återkomma till.
