Industrin bakom oväntat starkt BNP-lyft
SCB:s månadsindikator för Sveriges BNP-tillväxt visar en något överraskande stark uppgång mellan första och andra kvartalet i år, med 0,9 procent, säsongsrensat. Särskilt i juni visar indikatorn en relativt kraftig ökning, 2,5 procent från föregående månad.
Normalt är de första månadsutfallen preliminära och kommer att revideras eftersom de bygger på begränsad och preliminär statistik. De kommande utfallen för BNP-tillväxten från nationalräkenskaperna skiljer sig normalt från de första utfallen enligt BNP-indikatorn. Snabbstatistiken ger ändå en indikation om det kommande BNP-utfallet som nu ser ut att lyfta BNP ytterligare över nivån i slutet av 2019, se diagram nedan. BNP-fallet under Coronakrisen 2020 har härmed återhämtats snabbare än flertalet prognosmakare räknade med under fjolåret.
Då BNP-indikatorn för juni publicerades den 29 juli kommenterade SCB endast indikatorns tillväxttal, utan någon förklaring kring vilka delar av ekonomin som drivit upp Sveriges BNP under andra kvartalet, särskilt i juni. Nu har vi i alla fall fått siffror för näringslivets produktion respektive hushållens konsumtion i juni och kan utröna om vilka delar av näringslivet respektive konsumtionen som kan ha bidragit till den högre BNP-tillväxten under andra kvartalet.
Uppgången i hushållens konsumtion var inte särskilt stark i juni, och mellan första och andra kvartalet minskade den med 0,9 procent säsongsrensat. Ännu låg nivån på konsumtionen en bit under nivån innan pandemin slog till och fick konsumtionen att rasa under mars-april förra året. Därefter har den gradvis repat sig, men det var inte hushållen som främst drog upp BNP under juni i år, se diagram till höger ovan. Däremot steg produktionen inom tillverkningsindustrin, med 2,2 procent från maj till juni, och relativt starkt inom den tungt vägande teknikindustrin med motsvarande 4 procent, se diagram ovan till höger. För byggindustrin respektive tjänstenäringarna totalt var ökningen måttligare, 0,5 respektive 0,7 procent i juni från föregående månad. Man kan alltså utgå från att det inom näringslivet främst var industrin som bidrog till att BNP steg under årets andra kvartal.
Utfallet för BNP andra kvartalet kommer först den 27 augusti, men med hjälp av indikatorn kan vi ändå få fram en hygglig uppskattning av det kommande utfallet för andra kvartalet. I vår senaste prognos från maj räknade vi med att Sveriges BNP skulle öka med 0,6 procent mellan första och andra kvartalet, säsongsrensat. Om utfallet enligt BNP-indikatorn står sig blir BNP-tillväxten alltså starkare än vi räknade med, trots bristen på insatsvaror som hämmat industrins produktion under första halvåret. Industrin har visat en förvånansvärt stark tillväxt under perioden, trots de fortsatta problemen med leveransstörningar och brist på insatsvaror.
Framför allt har det varit läkemedel och kemisk industri som har bidragit till tillväxten för industrin hittills i år. Produktionen mellan januari och juni har ökat med 21 procent. För teknikindustri har produktionsutvecklingen däremot varit mer volatil än vanligt. Exempelvis minskade produktionen i fordonsindustrin mellan mars och maj med 17 procent för att öka mellan maj och juni med elva procent. Välkända störningar återspeglas i siffrorna.
Desto trevligare och relativt stabil har utvecklingen i stället varit för Sveriges maskinindustri med en produktionsökning på 12,5 procent mellan januari och juni i år. Exempelvis har Alfa Laval, Atlas Copco och Epiroc visat finfin konsekutiv orderingång i sina kvartalsrapporter de senaste kvartalen. Utöver detta är det samtidigt få av våra 600 medlemmar inom maskinindustrin som klagar på efterfrågan. Sammantaget rullar utvecklingen på i Sveriges teknikindustri ungefär som vi förväntat oss.
Kännetecknande för teknikindustri inte bara i Sverige utan även globalt är att bra tider följs av dåliga tider som följs av bra tider. Det kommer surfa på rätt bra ett litet tag till, men nästa och näst nästa år kommer vi längta tillbaka till gamla goda tider, tyvärr.
Nu återstår att se hur andra delar av BNP också påverkat tillväxten under andra kvartalet, såsom offentlig konsumtion, investeringar, export och import. Den starka tillväxten inom industrin talar för att även fasta investeringar kommer bidra positivt till BNP-tillväxten. Även exporten borde bidra positivt, men månadsdata för industrins exportleveranser tyder på en utplaning för varuexporten under andra kvartalet. Trots fortsatt stark efterfrågan på industrins produkter kan inbromsningen bero på leveransstörningar inom vissa industribranscher såsom inom motorfordonsindustrin.
Den övergripande bilden är ändå att industrin fortsatt att vara drivande för Sveriges BNP-tillväxt till och med andra kvartalet medan hushållens konsumtion ännu inte börjat bidra mer positivt. Däremot har vi räknat med ett uppsving för konsumtionen under årets tredje kvartal då hushållen får friare tyglar och kan övergå alltmer till att konsumera sådant som tidigare hämmats av restriktioner under pandemin.
